HLK-doktorand särskild utredare till regeringen

I Sverige är det många elever som lämnar grundskolan utan godkända betyg. Hur ska skolorna få bättre förutsättningar för att extra stöd ska kunna sättas in tidigare än vad som sker idag? Regeringen har tillsatt en utredning som ska svara på detta och det är Pontus Bäckström, doktorand på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University (JU), som kommer att leda utredningen.

Pontus Bäckström är samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. men också doktorand i pedagogik på HLK vid Jönköping University. Han fick frågan om att bli särskild utredare åt regeringen i höstas, men det var ingen självklarhet att Pontus skulle tacka ja till uppdraget.

Pontus Bäckström

Pontus Bäckström. Foto: Lisa Broström

– Det var en ganska lång process för mig. Det var viktigt att kunna tänka igenom uppdraget; möjliggör utredningsdirektiven att jag kan lämna förslag som jag själv tror på? Kommer vi kunna bidra med något till skolväsendet? Och sedan också att väga olika för- och nackdelar med att ta uppdraget mot varandra, gällande allt från yrkes- till privatliv, säger Pontus Bäckström.

Den 20 december kallade regeringen till pressträff. Medverkade gjorde arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson, skolminister Lotta Edholm och Pontus Bäckström. De gav bakgrunden till att utredningen görs, vilket i korta drag är att allt fler elever inte klarar grundskolan med godkända betyg, något man naturligtvis vill ändra på. Det pågar flera parallella utredningar för att komma till bukt med detta växande problem, men denna utredning ska fokusera på hur man kan ge elever med behov mer undervisningstid. Dock kommer denna även att samverka med de andra.

I uppdraget som särskild utredare kommer Pontus att leda utredningen. Han kommer ägna ungefär en dag i veckan åt detta, övrig tid arbetar han vidare på Sveriges Lärare och på HLK där han disputerar den 8 mars.

– Jag har ett kansli på tre personer, motsvarande två heltidstjänster. Därutöver har vi också en viss budget som kan användas till olika saker, till exempel litteratur, resor eller viss upphandling av undersökningstjänster eller datatillgång, säger han.

Utredningen

Pontus Bäckström menar att arbetet först och främst handlar om att göra en analys av nuläget, både rättsligt, vilka regler som gäller idag, och hur det fungerar i praktiken ute på skolorna.

– I relation till detta blir det viktigt att göra empiriska undersökningar; analys av statistik, skolbesök, intervjuer samt möta olika organisationer i referensgruppsmöten. I detta arbete är det helt centralt att också titta på tidigare forskning och vad olika utvärderingar har visat. I förhållande till detta behöver en analys göras av vad regeringen vill att utredningen tittar på. Förhoppningsvis kommer allt detta sedan att kunna mynna ut i några välavvägda förslag gällande vad som behöver göras, säger Pontus Bäckström.

Utredningen ska lämna förslag om tidiga insatser för eleverna, till exempel läxhjälp, lovskola eller ett extra studieår. Det kommer bland annat utredas om möjligheter att göra lovskola obligatorisk för de som behöver det och hur man i så fall ska lösa att bemanningen fortfarande håller hög kvalitet.

Utredningen satte i gång direkt efter att regeringens beslut hade expedierats i slutet av december. Det var med skräckblandad förtjusning Pontus mottog frågan om att leda den och det finns utmaningar.

– Den största utmaningen ligger i vår utredningstid, den ska överlämnas den 6 december i år. Det kan ju tyckas lite ironiskt i och med att det vi ska undersöka är just tidens betydelse för ett slutresultat, avslutar Pontus Bäckström.

2024-01-17