Ny nordisk forskningsrapport om unga LGBTI-personers hälsa

I samband med World Pride i Köpenhamn 16 augusti, presenterade Anna Siverskog, universitetslektor i socialt arbete vid Hälsohögskolan, Jönköping University (JU) en ny forskningsrapport om unga LGBTI-personers hälsa framför bland annat Nordens jämställdhetsministrar.

Rapporten som forskaren Anna Siverskog arbetat med på uppdrag av Nordiska ministerrådet heter ”Hälsa, välmående och livsvillkor bland unga LGBTI-personer”. Det är en rapport i två delar och Anna Siverskog har arbetat med del 1, en forskningsöversikt som visar hur unga LGBTI-personer i Norden mår. Del 2 är en kartläggning över insatser som görs och gjorts historiskt.

LGBTI är ett samlingsbegrepp och står för: lesbisk, gay, bisexuell, transgender/transsexuell och intersex.

– Trots alla insatser och lagändringar ser man tydligt i forskningen att personer i LGBTI-gruppen sticker ut när det gäller fysisk och psykisk ohälsa. Jag har gjort en litteratursökning där jag tittat på forskning från de nordiska länderna och det har resulterat i den första delen i den här rapporten, berättar Anna Siverskog.

Prideflaggan är hissad på campus under den lokala Pridefestivalen Qom ut Jönköping som pågår 23-29 augusti.

Det var under hösten 2020 som organisationen Nordisk information för kunskap om kön (eller NIKK) kontaktade henne. De hade då fått en förfrågan från Nordiska ministerrådet om en nordisk sammanställning av unga nordiska LGBTI-personers hälsa. 2018 gjordes en internationell sammanställning av FORTE och det efterfrågades då en nordisk sammanställning. Anna Siverskog har tidigare gjort studier som rör den här gruppen, men då på äldre personer och därför föll valet på henne att utföra rapporten. Hon tycker att det har varit jätteintressant att forska på en yngre grupp.

– Det är en helt annan kontext som dessa ungdomar vuxit upp i, med tanke på lagändringar och insatser som gjorts de senaste decennierna, men ändå är det slående att det fortfarande är så tufft för den här gruppen. Forskningen visar på en tydlig minoritetsstress. Den kan bli extra påtaglig för den som är ung och väldigt utelämnad till skolmiljö och att bo hemma, att inte ha stöd hemifrån, med mera. Minoritetsstressen blir tydlig då unga LGBTI-personer genomgående rapporterar sämre hälsa, både fysiskt och psykiskt, jämfört med andra unga, berättar Anna Siverskog.

Porträttbild av blond kvinna med kort hår och randig tröja

Anna Siverskog, forskare vid Hälsohögskolan, Jönköping University som arbetat med rapporten om unga LGBTI-personers hälsa.

Rapporten visar till exempel att minoritetsgrupperna som identifierar sig som tjejer och homo- eller bisexuella har sämre hälsa än homo- och bisexuella som identifierar sig som killar. Bisexuella personer mår generellt sämre än homosexuella personer, och transpersoners ohälsa sticker ut allra mest. Det finns också en överrepresentation i suicidförsök och suicidtankar hos LGBTI-gruppen.

– Studierna i rapporten visar också att det är annorlunda för individer som bor i en storstad kontra ett mindre samhälle eller en småstad. Det är också stor skillnad om man upplever att man har stöttande föräldrar, berättar Anna Siverskog.

Den 16 augusti presenterades rapporten på World Pride i Köpenhamn där de nordiska ländernas jämställdhetsministrar eller motsvarande medverkade. De är alla oroade över utvecklingen i vissa europeiska länder, men också globalt, och att den här gruppen fortfarande mår sämre både psykiskt och fysiskt.

– Danmarks jämställdhetsminister berättade bland annat att de undersöker ny lagstiftning och att de i framtagandet av den kommer att basera mycket av sina beslut på den här rapporten, avslutar Anna Siverskog.