"Medierna ska inte alltid hålla sig till en neutralitetsprincip"

Skiljer sig rapporteringen om Ukrainakriget från andra konflikter?

Både ja och nej. Ja på så sätt att man kan se detta krig som det stora genombrottet för sociala mediers roll som viktigt komplement för vittnesskildringar av krigets fasor. Vad som också gör denna rapportering annorlunda är att den har genererat en stor inrikespolitisk process och diskussion (om ev. Nato-medlemskap). Nej eftersom rapporteringen följer ett rätt så traditionellt mönster med krigskorrespondenter som rapporterar hem till Sverige om vad som sker. Internationella mediers (som CNNs) inflytande över det globala nyhetsflödet är dock mindre jämfört med flera tidigare krig, vilket har att göra med flera olika saker, bl.a. sociala mediers betydelse, samt det korta geografiska och kulturella avståndet till Ukraina.

Är svenska medier neutrala i rapporteringen om Ukraina?

Nej, det är de inte, eftersom de beskriver kriget som ett ryskt angrepp mot ett grannland. Men mediernas roll är inte alltid – och ska inte vara – att hålla sig till en neutralitetsprincip. Etablerade svenska medier förhåller sig exempelvis inte neutrala till värden som demokrati, jämställdhet eller mänskliga rättigheter. Om fokus på att vara neutral drivs för långt krockar strävan efter att ”inte ta ställning” med andra viktiga principer som handlar om etik och moral och inte minst kravet på saklighet. Medier som ”tar ställning” (i det här fallet mot ett militärt angrepp) blir inte automatiskt ”propagandistiska” utan kan kombinera det underliggande ställningstagandet med saklig och oberoende rapportering.

Den ryska duman har antagit en lag som säger att den som ens nämner kriget hotas av fängelse i upp till 15 år. Detta har gjort att många utländska medier, inklusive svenska, inte kunnat vara på plats och rapportera. Vad innebär detta för rapporteringen?

Givetvis försvårar detta den ordinarie utrikesrapporteringen från Ryssland. Samtidigt: i dagens genomdigitaliserade värld har möjligheten att få ut information från ett annat land breddats på att dramatiskt sätt, inte minst genom sociala medier. De analyser av det politiska och ekonomiska läget som vanligtvis görs på plats kan i viss mån kompenseras genom analyser på hemmaplan.

Det cirkulerar väldigt mycket information, framförallt på sociala medier, från både etablerade medier men även från okända avsändare. Vad ska man tänka på när man söker efter information om kriget i Ukraina på nätet?

Att vara källkritisk, framför allt i de fall där publicisten är mindre etablerad (kolla gärna upp detta) eller amatörproducerad. I krig ska man vara särskilt källkritisk till visuella material (filmer, bilder mm) som kan vara manipulerade. Samtidigt är det viktigt att inte utveckla en överdrivet källkritisk inställning till alla typer av medieinnehåll, där även erkänt professionella och pålitliga medier betraktas med misstro och som fake news. DN, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, SVT, BBC är såklart inte perfekta, men det är en enorm skillnad på dessa medier och allehanda alternativmedier och icke-professionella bloggar.

Under Ukrainakriget har olika nätverk (bestående av bland annat forskare, aktivister, och journalister) arbetat med att granska och avfärda rysk propaganda. Vad innebär dessa nätverk för rapporteringen?

De kan fungera som ett viktigt tillskott. Den här typen av nätverk, ofta bestående av en kombination av folk med olika expertkunskaper, verkar bli allt vanligare som komplement till den ordinarie journalistiken. Tidigare var nätverken framför allt förknippade med stora organisationer som ICIJ (som ligger bakom bl.a. Panama- och Paradise paper-projekten som avslöjade globalt omfattande skattehärvor). Det vi ser nu är allt fler olika nätverk som kan etableras snabbt med ett särskilt syfte, som t.ex. till att bidra till faktakoll.

Du är en av de ledande i utvecklingen av begreppet ”global journalistik”, vad innebär detta?

En ny slags rapportering med fokus på att förklara hur det globala och lokala hänger ihop. Å ena sidan kan det ses som en mer uppdaterad utrikesrapportering som gör omvärldsbevakningen mer avancerad; å andra sidan kan det ses som en avancerad typ av lokaljournalistik, som ger kontext åt det som sker i t.ex. Sundsvall eller Växjö. Man kan säga att global journalistik är journalistik som behövs i globala tider präglat av gränsöverskridande problem som klimatet, flyktingströmmar, energifrågan, vattenförsörjning, trafficking, m.m.

Ser vi exempel på detta under Ukrainakriget?

Ja, på flera sätt. För det första genom att det är en global mediehändelse som följs världen över. För det andra eftersom kriget kan leda till en ny ekonomisk världsordning och mer global antagonism, vilket medierna måste skildra. För det tredje genom mediernas ökade fokus på hur sammanflätade vi i Sverige är med omvärlden genom denna kris; vare sig det handlar om ekonomi (hotet om ekonomisk kris), ekologi/miljö (energifrågan; vad händer med klimatmålen?) och demokratins utveckling i världen.