Segregation – faktorn som gör städerna till arenor för konfrontation? #jesuischarlie

2015-01-08

Ojämlikt fördelade resurser har varit ett faktum sedan urminnes tider. Redan Plato skrev att varje stad, oavsett storlek, de facto är indelad i två delar: en rik och en fattig del. Vid den stora konferensen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.arrangerad av The American Economic Association (AEA) i Boston i förra veckan var just inkomstfördelning en av de mest diskuterade frågorna. Även boken av den franske ekonomen Thomas Piketty Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Capital in the Twenty-First Century) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har bidragit till att frågan diskuterats frekvent under senaste året. I ett land som USA, som har betydligt mer ojämnt fördelade inkomster redan från början, har gapet mellan rik och fattig fortsatt att öka över tiden – inte bara mellan individer utan också mellan städer. I det amerikanska fallet var den personliga inkomsten i genomsnitt dubbelt så hög i den rikaste arbetsmarknadsregionen jämfört med den fattigaste. Även i Sverige hittar vi stora skillnader mellan kommuner. År 2012 var den högsta regionala genomsnittliga inkomsten i Sverige 490 500 (Danderyd) mer än dubbelt så hög jämfört med den lägsta genomsnittliga regional inkomsten 210 400 (Årjäng). Med andra ord sorteras, något generaliserat, rika och fattiga individer från varandra geografiskt mellan kommuner.

Men klyftorna har också kommit att bli allt mer tydliga inom regionerna. Och just denna segregation av boende i olika kvarter synliggör skillnaderna i högre grad än vad sorteringen mellan orter gör. Sociologerna har länge studerat segregation främst baserat på inkomst, utbildning eller yrke. En ännu mer aktuell form av segregation är just segregeringen baserat på utländsk härkomst. I efterdyningarna av det tragiska terroristdådet i Paris har en rad förorter i staden målats upp som krutdurkar. Här har man samlat en stor mängd människor, ofta med utländsk bakgrund, som i hög grad har det gemensamt att både inkomster och utbildningsnivåer är låga och att utanförskapet under lång tid varit stort.

Även i Sverige har vi liknande problematik. För i takt med att städer blir allt mer attraktiva så ökar bostadspriserna och följden blir att många kvarter ”homogeniseras”, dvs. det bor bara männskor med liknande bakgrund och utgångsläge där. Och på grund av den skiftande nivån i huspriser mellan kvarter så bor rika i de mer attraktiva kvarteren medan människor med lägre inkomster trängs ut och blir boende tillsammans i mindre attraktiva kvarter.

Baserat på mycket fin geografisk data ner på församlingssnivå har min kollega doktorand Sofia Wixe Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. beräknat i vilken grad det råder en segregation inom svenska arbetsmarknadsregioner* vad gäller individer med utländsk härkomst. För att beräkna detta har hon använt sig av ett s.k. Index of Dissimilarity Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som utvecklats av sociologerna Douglas Massey och Nancy Denton. Detta index jämför distributionen av en viss grupp individer (här utrikesfödda) med distibutionen av alla andra som bor på samma plats. Ett lågt värde innebär en låg grad av segregation och att utrikesfödda bor i ungefär samma kvarter som inrikesfödda och att de inte är överrepresenterade inom vissa specifika delar av regionen. Ett högt värde innebär att utrikesfödda i hög grad bor i områden där det bor många andra utrikesfödda. Tabellen nedan visar graden av segregation av utrikesfödda i samtliga svenska arbetsmarknadsregioner:

Allra högst grad av segregation hittar vi i Södertälje som ju också har en väldigt hög andel utrikesfödda. Där skulle dryga 36 procent av alla utrikesfödda behöva flytta till ett kvarter där det i högre grad bor inrikesfödda för att jämna ut skillnaderna mellan de två grupperna (utrikes respektive inrikes födda). I Linköping, som ligger tvåa på listan, är motsvarande siffra är 35,3 procent. Här har problem i områden som Skäggetorp belysts i media under det senaste året. Därefter hittar vi Malmö och Göteborg på listan (med värden om 33,5 respektive 33,2). Malmös Rosengård har under många år varit ett av de mest välkända segregerade områdena i Sverige. Vi har fått en rad rapporterade fall om unga män från det segregerade områden som Angered och Bergsjön Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i Göteborg som valt att strida med ISIS som jihadister. Intressant är att Stockholmsregionen, som har en relativt hög genomsnittlig boendekostnad, återfinns först på plats 14 – långt efter regioner som Trollhättan och Karlskrona (plats 5 och 6 på listan).

De mycket låga segregationsindex-värdena i botten av listan är delvis beroende på att det finns få församlingar att jämföra inom arbetsmarknadsregionen.

Städerna är idag våra ekonomiska motorer och lösningen kan aldrig vara att hålla tillbaka deras utveckling. Däremot måste det snart komma lösningar på bostadsproblemen i våra mest attraktiva regioner och i dessa lösningar måste frågetecken kring segregation och rumslig uppdelning av individer med olika bakgrund rätas ut. Städernas styrka är att de blandar individer med olika kunskap och bakgrunder och det är i dessa möten som de nya idéerna uppstår. Med andra ord, segregation skapar inte bara en grogrund för utanförskap, kriminalitet och till och med terrorism – den tar ifrån städerna deras relativa fördel som gör dem till de tillväxtmaskiner de faktiskt kan vara.

*Indelningen av arbetsmarknadsregioner är indelat enligt FA93 vilket är en något äldre indelning än den som ofta används idag.