Finns det ett samband mellan segregation och arbetsmarknadsintegration?

Detta kan delvis förklaras av att vi söker oss till personer som delar liknande bakgrund, erfarenheter, språk och/eller kultur. Samtidigt skiljer sig bostadspriser kraftigt mellan olika områden och grupper med sämre betalningsförmåga, på grund av till exempel avsaknad av jobb eller låga inkomster, har därmed begränsade möjligheter att välja var de ska bo.

Majoriteten av invandrare i Sverige (särskilt från Afrika och Mellanöstern) är koncentrerade till socioekonomiskt svaga områden. Oavsett om det är frivilliga eller ofrivilla ”val” som ligger bakom detta mönster skapar boendesegregation en så kallad ”spatial mismatch”, vilket innebär att många invandrare är geografiskt separerade från arbetsplatser och därmed jobbmöjligheter.

Boendesegregation skapar dessutom en social separation mellan inrikes och utrikes födda vilket påverkar individers nätverksbyggande. Tidigare forskning pekar på att (sociala) nätverk spelar en central roll i spridningen av kunskap och information om exempelvis jobbmöjligheter. I vissa områden kan sådana nätverk vara både geografiskt, socialt och etniskt avgränsade, vilket innebär att individer tenderar att mestadels interagera med familj, vänner och grannar som delar liknande bakgrund. Många, kanske framför allt i segregerade områden, förlitar sig alltså ofta på något som i litteraturen kallas ”starka band”.

Om de sociala kontakterna (de ”starka banden”) är väl integrerade på arbetsmarknaden ökar sannolikheten att hitta ett jobb, genom exempelvis ökad kunskap om den svenska arbetsmarknaden, kontakter med potentiella arbetsgivare och sociala normer som gör det mindre accepterat att gå arbetslös. Det omvända gäller om det sociala nätverket domineras av inaktivitet på arbetsmarknaden, eftersom ett sådant nätverk sannolikt inte bidrar med särskilt mycket information om jobbmöjligheter. Tidigare forskning visar även att det är så kallade ”svaga band”, det vill säga nätverkskopplingar som korsar exempelvis sociala och etniska tillhörigheter, som spelar störst roll för att hitta anställning.

Etnisk segregation hand i hand med socioekonomisk segregation

I Sverige liksom många andra länder går etnisk segregation hand i hand med socioekonomisk segregation. Områden med en hög andel utrikes födda karaktäriseras ofta av hög arbetslöshet, låg genomsnittsinkomst och utbildningsnivå, ibland även socialt utanförskap och kriminalitet. Geografiskt, socialt och etniskt avgränsade nätverk i sådana områden kan tänkas ge upphov till inlåsningseffekter som hindrar deltagande på arbetsmarknaden eller i nätverk som står närmare arbetsmarknaden. Språkliga hinder, vilka bland annat kan komma av svaga incitament att lära sig det svenska språket i områden som domineras av andra språk, kan spä på dessa effekter ytterligare. Nätverk som mestadels består av sysselsatta inrikes födda kan dessutom vara mindre inbjudande mot etniska minoriteter, vilket kan tänkas särskilt påverka invandrare som bor i segregerade områden.

För att i vår studie testa sambandet mellan boendesegregation och arbetsmarknadsintegration (sannolikheten att välja en aktiv karriärväg) använder vi sekvensanalys för att följa individer mellan olika typer av bostadsområden. Vi klassificerar bostadsområden enligt nivån av etnisk segregation (andel personer födda utanför Norden/EU15) samt nivån av socioekonomisk segregation (andel personer som lever i risk för fattigdom). Med bostadsområden avses SCB:s indelning av landet i närmare 6 000 så kallade demografiska statistikområden (DeSO). Varje bostadsområde kategoriseras som antingen låg, mellan eller hög grad av etnisk segregation samt som antingen låg, mellan eller hög grad av fattigdom. Dessa två faktorer kombineras för att ge varje område en viss status varje år.

Sekvensanalysen skapar ett visst antal representativa ”kluster” där varje kluster består av individer som delar liknande boendemönster över åren (tidigast från 1991, till och med 2019). Figurerna nedan illustrerar dessa kluster för individer från Östafrika respektive EU15-länder. Staplarna i diagrammen visar hur stor andel av individerna i klustret som bor i respektive områdestyp vid varje tidsperiod (år sedan invandring). Den efterföljande tabellen visar hur stor andel inom varje grupp som tillhör respektive bostadsområdeskluster.

De flesta kluster domineras av en typ av område genom hela tidsperioden, vilket visar på låg grad av mobilitet mellan (olika typer av) bostadsområden. Från färgmönstren i diagrammen för respektive grupper samt från tabellen ovan syns en tydlig förskjutning av gruppen från Östafrika mot socioekonomisk svagare områden och en förskjutning av gruppen från EU15 mot socioekonomiskt starkare områden.

Fler än sex av tio invandrare från Östafrika återfinns i klustren som domineras av hög grad av fattigdom och hög grad av etnisk segregation (Hög - Hög och Hög - Hög med mobilitet). Närmare hälften av invandrarna från EU15-länder återfinns däremot i klustret som domineras av mellan fattigdom och låg etnisk segregation (Mellan - Låg) samt klustret som domineras av låg fattigdom och låg etnisk segregation (Låg - Låg). Invandrare med ursprung i dessa två regioner i världen, EU15 och Östafrika, tycks därmed ha vitt skilda boendemönster, vilket kan tänkas påverka deras sannolikhet till aktiva arbetsmarknadsutfall enligt resonemangen ovan. Huruvida så är fallet i vår studie återkommer jag till i nästa blogginlägg.

Referenser

Texten baseras på tidigare litteratur och forskning, bland annat:

Becker (1974) A theory of social interactions. Journal of Political Economy.

Granovetter (1973) The strength of weak ties. American Journal of Sociology.

Kain (1968) Housing segregation, negro employment, and metropolitan decentralization. The Quarterly Journal of Economics.

Portes (1995) Economic sociology and the sociology of immigration: A conceptual overview. The Economic Sociology of Immigration.

Vogiazides and Chihaya (2019) Migrants’ long-term residential trajectories in Sweden: persistent neighbourhood deprivation or spatial assimilation? Housing Studies.

För fullständiga referenser, se rapporten ”Platsens betydelse för framgångsrika karriärvägar bland invandrare”, via länk nedan.

Om projektet

Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Hälsohögskolan och Internationella Handelshögskolan i Jönköping och finansieras av Forte – Forsknings­rådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. För mer information om projektet samt länk till den publicerade studien som detta blogginlägg är baserat på, se https://ju.se/center/cense/projects/integration-is-a-process.