Föräldrar – var utvärderas ni i Pisa-rapporten?

Först och främst har politikerna svarat på vilket ansvar de har och vilka förändringar de tänker genomföra för att få till en förändring. Även kommunaliseringen av skolan har tagits upp som ett möjlighet problem bakom de dåliga resultaten. Men även lärarkåren har ifrågasatts då det gäller kompetens och auktoritet. Är problemet att lärarna inte har behörighet? Eller är klasserna för stora? Just storleken på klasserna har tagits upp från båda sidorna inför valet som en av lösningarna på de dåliga skolresultaten. Med mindre klasser skall de dåliga mönstret brytas.

Det låter ju logiskt, men låt oss stanna upp ett tag och titta på vilken relation vi kan hitta på kommunal nivå mellan hur många elever varje lärare har, dvs. lärartätheten och vilket meritvärde (dvs. vilket slutbetyg) eleverna har i kommunen när de går ut skolan. Figuren nedan visar relationen:

Och just det – statistiskt sett finns det inte något samband alls. Barnen i kommuner med fler lärare per elev har precis lika bra – eller dåliga – resultat, som eleverna som bor i kommuner där det är få lärare per elev.

Vilka faktorer kan då spela roll?
Det är klart att det är mängder med faktorer som samspelar, men med två barn i skolåldern har det slagit mig under lång tid vilken viktig roll vi föräldrar spelar. Dels handlar det om att få barnen att förstå vikten av utbildning, eftersom det kommer att öka deras valmöjligheter i så hög grad senare i livet. Det innebär att skolarbetet måste få en hög prioritet i deras liv. Dels handlar det om att få barnen att förstå att läraren – precis som alla andra på skolan och i livet som helhet – skall behandlas med respekt. Men som förälder handlar det också om att vara villig att stoppa in tid, mängder med tid, för att öva, förhöra, och läsa tillsammans med sina barn.

Och föräldrarnas möjlighet att hjälpa sina barn kan troligen inte underskattas. En av de variabler som starkast kan relateras till slutbetygen i nionde klass är just föräldrarnas utbildningsnivå. Figuren nedan visar på relationen mellan andelen av befolkningen som har en examen på universitets- eller högskolenivå och slutbetygen för niondeklassarna i kommunen:

Här finns det ett starkt statistiskt samband till skillnad från fallet vid lärartäthet. Detta betyder självfallet inte att enbart barn till högutbildade får bra resultat. Men det ökar i vart fall sannolikheten ordentligt för att så skall ske. Kanske hänger det samman med att det är lättare som förälder att hjälpa sina barn med läxor och skolarbete med fler års studier i ryggen. Kanske är det så att de som har tagit lån under fler år för att studera vidare värderar studier och skolresultat i högre grad än andra. Klart är i vart fall att vi föräldrar borde utvärderats i PISA-rapporten lika mycket som skolan och framförallt är det dags för oss att ta ett större ansvar för våra barns skolgång.