Vision och målområden

Hållbarhet definieras som förmågan att möta nuvarande behov hos individer och samhälle utan att äventyra eller kompromissa med framtida generationers möjlighet att möta sina behov. Hållbarhet och hållbar utveckling är nära relaterade begrepp, där hållbar utveckling fokuserar på utveckling framåt. Agenda 2030 är en global handlingsplan för hållbar utveckling som kan vara ett verktyg i organisationers hållbarhetsarbete.

Arbetsmiljö inkluderar de fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden på arbetsplatsen som påverkar anställdas hälsa och välbefinnande.

Ett hållbart arbetsliv innebär förutsättningar för individen att kunna, orka och vilja arbeta ett helt arbetsliv. Detta inkluderar en hälsosam, säker och stödjande arbetsmiljö med ett meningsfullt och utvecklande arbete.

Utbildning är den systematiska processen där lärosäten bedriver undervisning som utvecklar och erbjuder möjligheter till lärande. Med lärande avses en djupgående och långvarig förståelse av ämnen, metoder och processer, samt förmågan att integrera ny information med befintliga idéer, koncept och kunskaper.

Utbildning byggs på vetenskaplig grund och syftar till att ge de studerande förmåga att analysera och värdera information från olika perspektiv. Genom att kombinera teoretisk kunskap med praktiska färdigheter och livserfarenheter ska utbildningen främja att de studerande förbereder sig för skilda yrken eller vidareutvecklar sig inom yrken som de redan utövar.

Forskning är den metodiska och systematiska processen att generera ny kunskap för att förstå, förklara och lösa komplexa frågor inom olika discipliner och samhällskontexter. Forskning kan ske i nära samspel med utbildning för att säkerställa hög kvalitet och relevans.

Den akademiska friheten är en grundläggande princip, vilket innebär att forskningsområden får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras. Samtidigt ska tillgängliga resurser utnyttjas effektivt för att upprätthålla en hög kvalitet. Genom starka forskningsmiljöer och en kultur präglad av öppenhet, kritiskt tänkande och samhällsnytta skapas kunskap som bidrar till akademisk utveckling och praktisk tillämpning, samtidigt som vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas.

Internationalisering inom högre utbildning och forskning innebär att ett internationellt, interkulturellt eller globalt perspektiv integreras i planering och genomförande av utbildnings- och forskningsverksamhet. Detta inkluderar att stödja student- och personalmobilitet, främja internationella partnerskap och samarbeten ansvarsfullt, samt att införliva globala perspektiv i utbildningsplaner och forskningsagendor. Dessutom innebär internationalisering att internationella studenter och forskare attraheras till svenska lärosäten och därigenom skapar en mångsidig och inkluderande akademisk miljö. Internationalisering är viktigt för att stärka kvaliteten på utbildning och forskning, förbereda studenter för en globaliserad värld och bidra till att lösa globala utmaningar genom samarbete.

Samverkan, både internt och externt, är en grundförutsättning för att lösa komplexa problem som ingen enskild aktör kan hantera ensam. Genom att samarbeta med näringslivet, offentlig sektor och andra organisationer skapas meningsfulla kopplingar mellan akademi och samhälle, vilket stärker både regional, nationell och internationell utveckling.

Samverkan har stor betydelse för kvaliteten i utbildning och forskning. Den är också avgörande för att generera ny kunskap och möta dagens och morgondagens stora samhällsutmaningar, såsom klimatomställning, kompetensförsörjning, kommande kriser och global hållbar utveckling. Med människor i fokus säkerställs att partnerskap inte bara handlar om resultat, utan också om att stärka individer och skapa gemensamt värde. Samverkan är mer än en process – det är ett sätt att tillsammans bygga en bättre framtid.