God hälsa men många riskfaktorer hos ambulanspersonal

En ny avhandling från Jönköping University visar att ambulanspersonal ofta utsätts för höga fysiska och psykosociala krav, men trots detta rapporterar de en hög självskattad hälsa och arbetsförmåga. Studien identifierar dock flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, såsom högt BMI och högt blodtryck.

Ambulanspersonalens arbete är krävande och innebär ofta exponering för både fysiska och psykosociala påfrestningar. Enligt avhandlingen rapporterar personalen höga nivåer av fysiska och psykosociala krav, risk för olyckor samt hot och våld. Trots dessa utmaningar rapporterar de generellt sett god hälsa och hög arbetsförmåga. De är även mycket fysiskt aktiva på fritiden, 75 procent rapporterar måttlig till hög fysisk aktivitet, och har en låg frekvens av livsstilsrelaterade riskfaktorer.

- Arbetet inom ambulanssjukvården präglas av en hög andel fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet. Trots detta visade resultaten att personalen fortsatte att vara fysiskt aktiva på samma intensitetsnivå även under sin fritid. Tidigare forskning har visat att grupper som är mycket fysiskt aktiva i sitt arbete ofta tenderar att ha en mer stillasittande fritid, men detta mönster verkar inte gälla för ambulanspersonalen i den här studien, säger Anna Johnsen, universitetsadjunkt på Hälsohögskolan, Jönköping University om resultaten i hennes avhandling.

Flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar

Trots detta identifierades flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Utifrån hälsoundersökningar och blodprover så hade exempelvis 64 procent av deltagarna högt BMI, 45 procent högt blodtryck och 64 procent högt LDL-kolesterol (den sammansättning som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar).

- En hög andel av ambulanspersonalen hade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, vilket indikerar behovet av regelbundna hälsokontroller, påpekar Anna Johnsen.

Skillnader mellan kvinnor och män

Johnsens avhandling belyser också skillnader mellan kvinnor och män inom ambulanssjukvården. Kvinnor rapporterade högre exponering för ogynnsamma arbetsrelaterade faktorer, som till exempel trötthet, otillräcklig återhämtning samt sömnproblem. De fysiska kraven inom ambulanssjukvården rapporterades som mer krävande av kvinnor än av män, trots att kvinnor hade hög fysisk kapacitet. I flera av testerna hade kvinnorna bättre resultat än männen. Samtidigt hade män högre nivåer av vissa riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar.

- Ambulanssjukvården bör därför reflektera över om den fysiska arbetsmiljön är anpassad för både kvinnor och män. Vidare kan möjligheten till individualiserad träning under arbetstid övervägas för att bidra till att bibehålla personalens höga fysiska kapacitet, säger Johnsen.

Praktiska förslag

Baserat på resultaten i avhandlingen föreslår Anna Johnsen flera förändringar för att förbättra arbetsmiljön och hälsan hos ambulanspersonal:

• Träning på arbetstid: Ambulanspersonal kan få möjlighet att träna under arbetstid för att behålla sin höga fysiska kapacitet.
• Hälsokontroller: Regelbundna hälsokontroller kan införas för att tidigt upptäcka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och andra hälsoproblem.
• Anpassad arbetsmiljö: Arbetsmiljön kan anpassas bättre för både kvinnor och män, så att alla kan arbeta under lika bra förhållanden.

Dessa förändringar skulle kunna bidra till att arbetsmiljön blir mer hållbar och hälsosam för ambulanspersonalen.