Inte alltid möjligt med win-win i klimatomställningen

I arbetet med klimatomställningen uppstår det ofta målkonflikter när olika intressen krockar. Ett nytt forskningsprojekt ska under tre år studera hur dessa målkonflikter hanteras och hur hanteringen av dem kan förbättras. Jonas Bertilsson, universitetslektor i sociologi, inriktning globala studier, på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University (JU), är en av tre forskare i projektet.

Ett fält med vindkraftverk.

Foto: Karsten Würth på Unsplash

FN:s klimatpanel (IPCC) framhåller i sin senaste rapport att nyckeln till en snabbare hållbar klimatomställning är att stärka synergier och minska målkonflikter. Projektet som heter ”Konflikthantering i klimatomställningen” kommer att studera hur konflikter mellan olika intressen uppstår, hur de hanteras av de ansvariga aktörerna, till exempel regeringen och myndigheter, och hur god konflikthantering kan uppnås.

Jonas Bertilsson

Jonas Bertilsson

– I klimatomställningen kommer det oundvikligen uppstå målkonflikter, eller trade-off, som vi brukar säga. Det är inte alltid möjligt att finna ”win-win”- situationer så frågan är hur man ska förhålla sig till dessa målkonflikter, säger Jonas Bertilsson.

Tidigare forskning har främst ägnat sig åt att identifiera och kartlägga målkonflikter. Även om detta är en viktig utgångspunkt, krävs en djupare förståelse av de intressekonflikter som uppstår i samband med målkonflikterna och hur dessa hanteras, något som detta projekt ska fokusera på.

Teoretiskt syftar projektet till att vidareutveckla forskningsområdet inom teknik- och vetenskapsstudier som kallas kontroversstudier. Här ses konflikter som värdefulla resurser snarare än något att undvika, dölja eller förneka.

”Vems värderingar och behov anses mest giltiga, och varför?”

– Vi ska försöka utforma ett slags ramverk som ska kunna hjälpa till att lyfta fram dimensioner i de här konflikterna så att det blir mer transparant vad det är för antagande som folk gör, vad som anses viktigt eller inte, vems behov som anses vara mer viktiga än andras. Det finns inte alltid en ”win-win”-lösning så kostnader och vinster kommer fördelas olika, så vems värderingar och behov anses mest giltiga, och varför? Att lyfta fram sådana underliggande och ofta outtalade antaganden är viktigt om man ska nå långsiktiga lösningar, säger Jonas.

Projektet ska undersöka konflikter i tre områden som ofta nämns i relation till elektrifieringen av samhället: vindkraft, kärnkraft och elfordon. Metoden kommer att vara en blandning av intervjuer och dokumentanalys, och då inte bara en innehållslig analys av dokument utan även hur dokument fungerar som verktyg i hanteringen av konflikterna.

För Jonas var anslaget från Vetenskapsrådet mycket glädjande.

– Jag blev väldigt överraskad när vi fick beskedet från Vetenskapsrådet. Naturligtvis blev jag väldigt glad, men jag hade inte vågat hoppas på det. Det känns otroligt roligt, säger Jonas Bertilsson.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och startar 1 juli 2025.
"Konflikthantering i klimatomställningen" kommer pågå i tre år.
Den totala summan är 4 857 687 kr.

De tre som ingår i projektet är Göran Sundqvist, professor i vetenskaps- och teknikstudier vid Göteborgs universitet, som är projektledare, Kristin Asdal, professor i vetenskaps- och teknikstudier vid universitetet i Oslo och Jonas Bertilsson, universitetslektor i sociologi, inriktning globala studier, vid HLK.

 

För mer information, kontakta Jonas Bertilsson.

2024-12-12