Ny forskning ska granska litterär kanon i Sverige

En litterär kanon har blivit en stor fråga i Sverige efter införandet av Tidöavtalet, som föreslår en statligt sanktionerad litterär kanon/kulturkanon för skolan. Ett nytt forskningsprojekt med forskare från Jönköping och Malmö kommer nu att undersöka hur kanon diskuteras och används i olika sammanhang.

En litterär kanon är en samling verk som betraktas som särskilt betydelsefulla för en kultur eller nation. I Tidöavtalet föreslås att en sådan kanon ska införas i svensk skola, vilket har satt i gång en omfattande debatt. Förespråkare lyfter fram kanon som en grund för bildning och kulturell identitet, medan kritiker varnar för att det kan leda till begränsningar och exkludering.

Forskningen syftar till att förstå hur olika aktörer – från politiker till lärare – definierar och använder kanon, samt vilka värderingar som kopplas till den.

- Detta utgör det första större forskningsprojekt som över huvud taget tar sig an och fokuserar på litteraturkanon i Sverige under de senaste decennierna. Vi står dessutom inför en unik möjlighet att för första gången nära följa hur en statligt sanktionerad kanon tar form här och nu. Kanonbildning är normalt en långsam process som sträcker sig över generationer och sekler. Därför är det intressant att litteraturlistorna som nyligen publicerats av Skolverket till stor del innehåller nyskriven litteratur, säger Ylva Lindberg, professor i pedagogik med inriktning språk- och litteraturdidaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.

Dagens samhälle ställer nya krav

Forskningsprojektet omfattar tre arbetspaket som belyser olika aspekter av kanonfrågan. Studierna kommer bland annat att undersöka kanon i utbildningspolitiska styrdokument, analysera den offentliga debatten i medier och kartlägga centrala aktörer och argument. Vidare kommer frågor om hur kanon påverkar pedagogisk praktik att undersökas genom analyser av kursplaner, litteraturlistor och intervjuer med lärarutbildare.

Forskningsprojektet sätter också den svenska kanondebatten i ett internationellt sammanhang. Liknande frågor har debatterats i USA och Europa, där kanon ofta kopplas till politiskt laddade ämnen som "cancel culture" och identitetspolitik. Historiskt har kanon använts som ett verktyg för nationell stolthet och bildning, men dagens globala och mångkulturella samhälle ställer nya krav.

- Ett exempel på förändrade val av läsning i skola och utbildning är världslitteraturens inträde i litteraturundervisningen under 2000-talet, säger Ylva Lindberg.

Bidra med en fördjupad förståelse

Projektet förväntas bidra med en fördjupad förståelse av hur kanon används och diskuteras i Sverige. Genom att studera både politiska och pedagogiska dimensioner hoppas forskarna kunna belysa de mekanismer som påverkar vilka texter som väljs ut och hur de används i utbildningen. Resultaten kan ge insikter om hur litteraturläsningens roll kan utvecklas i ett samtida och framtida sammanhang.

- Med ett fokus på utbildning, offentlig debatt och politik erbjuder projektet ett brett perspektiv på den litterära kanonens funktion i det svenska samhället. Forskningsresultaten kan bidra till ökad förståelse för hur kultur, utbildning och politik samverkar i dagens Sverige, säger Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö universitet.

Kontakt