Transpersoner har lägre sysselsättning

Transpersoner har lägre sysselsättning och ofta lägre arbetsinkomster än andra. Det visar en avhandling från Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University. Avhandlingen visar hur sexuell läggning och könsidentitet påverkar karriärer, företagsöverlevnad och förmögenhetsmönster i Sverige.

Andelen individer som identifierar sig som hbtq+, det vill säga homosexuella, bisexuella, transpersoner, queerpersoner och andra identiteter, ökar stadigt i samhället. Undersökningar visar att nio procent av de vuxna i världen identifierar sig som hbtq+, och så många som 18 procent bland ”generation z” (personer födda omkring 1995-2010). Den ökande andelen hbtq+-personer visar på behovet av mer forskning, till exempel inom nationalekonomi. Syftet med avhandlingen, som är skriven av Erwan Dujeancourt, affilierad forskare på JIBS och Stockholms Universitet, är att utforska vilken roll som könsidentitet och sexuell läggning spelar när det gäller skillnader på arbetsmarknaden, i företagande och gällande förmögenheter.

Tre av fem transpersoner utan jobb

I studien tittade man bland annat på vilken roll ändring av juridiskt kön spelar för individerna på arbetsmarknaden. Här har över 900 transpersoner i Sverige, som har ändrat juridiskt kön mellan 2013 och 2020, studerats i populationsregisterdata. Dessa har sedan jämförts med deras cissyskon (cisperson = motsatsen till transperson, det vill säga en person som identifierar sig med könet man blev tilldelad vid födseln). Studien visar att transpersoner har betydligt svårare att få en anställning. Tre av fem transpersoner är utan jobb – och det är framför allt transkvinnor som har det svårare, speciellt efter att de har ändrat juridiskt kön.

- Hittills har mycket få studier gjorts om hur transpersoner klarar sig på arbetsmarknaden, främst på grund av brist på data. Att använda svenska administrativa data såg jag som en möjlighet att börja åtgärda denna lucka i forskningen och utforska hur resultaten kan skilja sig åt mellan transmän och transkvinnor. I Sverige finner jag en signifikant skillnad i sysselsättningsgrad. Resultaten tyder på att lika färdigheter och utbildning inte innebär lika anställningsmöjligheter för transpersoner, säger Erwan Dujeancourt.

När det gäller arbetsinkomster har transmän 35 procent lägre arbetsinkomster i snitt än sina cissyskon. Transkvinnor har däremot 21 procent högre arbetsinkomster - men möter alltså större utmaningar när de söker arbete, och har lägre sysselsättning, efter att ha ändrat sitt juridiska kön. Dessa resultat belyser, enligt Erwan Dujeancourt, den sårbara ekonomiska situationen för transpersoner i Sverige.

Förmögenhetsklyftor utifrån sexuell läggning

Ekonomiska skillnader mellan individer i samkönade och heterosexuella relationer är ytterligare en punkt som avhandlingen tittar närmare på. Personer som tillhör sexuella minoriteter äger bostäder i lägre utsträckning än sina syskon. Dessutom har en betydande andel av personer som tillhör sexuella minoriteter en nackdel gällande sin nettoförmögenhet. Inkomstskillnader mellan syskon förklarar inte denna klyfta.

Forskningen visar dock på att bo i mer urbana och toleranta områden och att ha högre utbildning har en positiv inverkan på fastighetsägande, kapital- och nettoförmögenhet främst för män som tillhör sexuella minoriteter.

Mer benägna att ha flera jobb

Avhandlingen tittar även på skillnaden mellan sexuella minoriteter och heterosexuella på arbetsmarknaden när det gäller hur vanligt det är att de olika grupperna har flera jobb, eller flerfaldiga anställningar. Resultatet visar att sexuella minoritetsmän är 29 procent (åtta procentenheter) mer benägna att ha flerfaldiga anställningar jämfört med heterosexuella män. För kvinnor är siffran tolv procent (tre procentenheter).

Resultaten från studien tyder på att män som tillhör sexuella minoriteter tar på sig fler jobb för att förhindra arbetslöshet. Men forskningen visar också att skillnaderna inte bara handlar om att ha ett ekonomiskt skyddsnät. Personer som tillhör sexuella minoriteter är mindre benägna att ha lågkvalificerade extra jobb och mer benägna att ha högkvalificerade extra jobb. För kvinnor pekar forskningen på att kvinnor som tillhör sexuella minoriteter snarare tar på sig fler jobb för att byta karriär och bransch. Detta antyder en strävan efter karriärutveckling och professionella utvecklingsmöjligheter.

- Enligt World Economic Forum kommer nästan 25 procent av alla jobb att förändras drastiskt under de kommande fem åren på grund av tekniska framsteg, inklusive artificiell intelligens, och övergången till en mer hållbar global ekonomi. Miljontals jobb förväntas skapas och försvinna inom en snar framtid, säger Erwan Dujeancourt.

Studien visar, enligt Dujeancourt, att i inledningsskedet av en sådan global omvälvning på ekonomiskt sårbara grupper att ha flera jobb kan fungera som ett skyddsnät mot arbetslöshet, underlätta karriär- och branschbyten samt stödja karriärutveckling. För att minska de potentiella nackdelarna med att ha flera jobb är det dock avgörande med åtgärder för att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö

Skillnader i entreprenörskap och företagsöverlevnad

Avhandlingen visar även på betydande skillnader i entreprenörskap och överlevnad för företag grundade av individer som tillhör sexuella minoriteter. Män i denna grupp var mindre benägna att vara entreprenörer jämfört med heterosexuella män, medan kvinnor i sexuella minoriteter var mer benägna att vara entreprenörer än deras heterosexuella motsvarigheter. Dessutom fann studien att företag grundade av kvinnor som tillhör sexuella minoriteter hade lägre överlevnad än jämförbara företag grundade av heterosexuella kvinnor.

- Det pågår en global debatt om kvotering utifrån kön och minoritetstillhörighet i bolagsstyrelser. Till exempel förespråkar vissa amerikanska beslutsfattare kvotering för att stärka minoritetsindividers egenmakt och bryta genom glastaket. Andra ifrågasätter om det finns några skillnader i entreprenörskap och prestation för personer som tillhör sexuella minoriteter, säger Erwan Dujeancourt.

I forskningen observerades ett ”glastak” för manliga entreprenörer från sexuella minoriteter. Däremot såg man att företag som ägs av kvinnor som tillhör sexuella minoriteter presterar bättre i områden där attityderna mot hbtq+-personer är mindre negativa. Dessa resultat tyder enligt Dujeancourt på att samhällen som blir mer toleranta och inkluderande gör småföretag bättre rustade för att utvecklas och skapa jobbmöjligheter.

Kontakt