Stress under livet och dess samband med psykisk hälsa och ensamhet i hög ålder

Med en snabbt åldrande befolkning behöver vi öka vår kunskap om de mekanismer som kan påverka psykisk hälsa och ofrivillig ensamhet bland äldre personer. Stress är en viktig faktor för att bättre förstå psykisk ohälsa. Vi vet dock relativt lite om hur de stressorer (dvs. upplevelser) som orsakar stress i olika faser av livet förhåller sig till varandra.

Motiv till studien

Det finns även starka samband både mellan stress och ensamhet samt mellan ensamhet och psykisk ohälsa, men riktningen på dessa samband under livet är ännu inte klarlagd. Genom att identifiera riskgrupper och modifierbara faktorer som kan motverka stressens negativa påverkan kommer projektet att bidra med kunskap som kan ligga till grund för praktiska råd och interventioner gällande stressreduktion samt öka förståelsen för när under livet sådana interventioner gör mest nytta.

Syfte

Projektet syftar till att bidra med kunskap om hur exponering för olika typer av stressorer under livet påverkar risken för psykisk ohälsa och ensamhet i högre åldrar; hur stress, ensamhet och psykisk hälsa tidsmässigt förhåller sig till varandra under livsloppet och kan förstärka varandras effekter; samt hur modifierbara faktorer, såsom exempelvis socialt stöd, kan buffra negativa effekter av stress.

Material och metod

I projektet kommer vi att använda tre olika longitudinella datakällor:
1) Levnadsnivåundersökningarna (LNU) kombinerat med undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD) som båda är nationellt representativa. När man kombinerar LNU och SWEOLD finns det longitudinella data från 1968 till 2021 för åldrarna 18 till 100+).
2) Den Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH) har datainsamling vartannat år och data finns från 2006 till 2022. Deltagarna är mellan 25 och 81 år).
3) Datamaterial baserade det svenska tvillingregistret, SATSA, OCTO-Twin, och GENDER. Deltagarna är representativa för personer 40 år och äldre. Uppgifter har samlats in i nio omgångar med postenkäter och i nio omgångar med olika tester. SATSA inkluderar vuxna i åldrarna 26 till 100+ år medan OCTO-Twin och GENDER fokuserar på vuxna i åldrarna 70–80 år. Samtliga datakällor innehåller retrospektiva frågor om barndomsförhållanden.

Vi kommer att studera olika typer av stressorer under livet – både i barndomen, i medelåldern och i hög ålder. Exempel på stressorer under barndomen är familjekonflikter, i medelåldern: stressorer på arbetet så som höga krav och låg kontroll. Exempel på stressorer i högre ålder är konflikter med barn och barnbarn, flytt till särskilt boende för personen själv eller partner. Vi kommer även studera stressorer som kan uppstå närsomhelst under livet, till exempel dödsfall inom familjen, konflikter i nära relationer och ekonomiska svårigheter. De olika stressorena kommer att analyseras i relation till ångest, oro, depressiva symptom, psykisk sjukdom, livskvalitet och ensamhet. Vidare kommer vi att undersöka hur till exempel sociala nätverk, socialt stöd, sömn, fysisk aktivitet, diet, rökning och alkoholkonsumtion påverkar dessa samband. Utöver detta kommer vi även att studera om de olika sambanden skiljer sig mellan kvinnor och män i olika socioekonomiska positioner. Datakällorna kommer att analyseras ur ett livsloppsperspektiv och inkluderar flera mätpunkter. Statistiska analysmetoder som tar hänsyn till förändringar över tid kommer användas.

Kontaktperson

Agenda 2030-mål