Boendestöd – en väg att gå från beroende av stöd till att leva ett självständigt liv?
Fakta
Samarbetspartners: Kommunal utveckling Jönköpings län, Chefsnätverk Psykiatri Jönköpings län, Folkhälsa och social utveckling Region Kronoberg, Executive Network of Care Managers The Gothenburg Region, Kommunförbundet Kalmär län
Projekttid: 2022- 2026
Forskare:
Monika Allgurin, ansvarig forskare
Per Bülow, medforskare
Pia Bülow, medforskare
David Johansson, doktorand
David Kareteko, medforskare
Mikael Skillmark, medforskare
Mattias Vejklint, doktorand
Finansiär: FORTE- Forskningsrådet för Hälsa, Arbetsliv och Välfärd
En pluralistisk studie av boendestöd från brukares, närståendes, boendestödjares och socialtjänstens perspektiv.
Motiv till studien
Boendestöd (BST) började implementeras i Sverige under 1990-talet och har som ambition att vara ett socialt välfärdsalternativ som svarar mot målen om normalisering och social integration för personer med psykiska funktionsnedsättningar. År 2018 fanns det 25 000 personer som fick boendestöd enligt Socialtjänstlagen (SoL), varav 52 % var kvinnor (Socialstyrelsen, 2020).
Trots detta saknas det tydliga riktlinjer och policies för hur boendestöd ska tillhandahållas och organiseras, vilket gör att BST fortfarande präglas av organisatorisk och professionell osäkerhet.
Detta projekt syftar därför till att bidra med kunskap om boendestödets funktion, dess effekter och i vilken utsträckning det möjliggör eller hindrar självständighet för personer med psykiska funktionsnedsättningar som har eget boende. Projektet lyfter särskilt relationer mellan brukare och professionella samt deras inverkan på behovsbedömning, utformning och resultat av det som ingår i boendestöd.
Syfte
Det övergripande syftet är att bidra till ökad kunskap om boendestöd som praktik. Syftet med projektet är vidare att granska hur boendestöd kan utgöra ett betydelsefullt stöd för att öka ett oberoende liv, för personer med psykisk funktionsnedsättning. Projektet problematiserar meningen med och praktiken av boendestöd, från brukares, närståendes, boendestödjares och socialtjänstens perspektiv.
Följande forskningsfrågor aktualiseras i projektet:
- Vilka upplevda effekter har boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar från burakers, närståendes och boendestödjares perspektiv?
- Hur initieras, genomförs och avslutas boendestöd i praktiken från brukares, närståendes och socialtjänstens perspektiv?
- Hur relationer och kommunikation mellan brukare och boendestödjare formas i praktiken?
Material och metod
En pluralistisk design bygger på 3 olika delstudier:
- Delstudie 1. 200 nybeviljade BST insatser följs genom strukturerade intervjuer med enkäter till brukare, närstående/vän och boendestödjare från ”start” och efter 12 månader.
- Delstudie 2. Dokument om beslut om BST och kvalitativa intervjuer efter avslutat BST med 20 personer som har haft BST minst 1 år och som avslutats under senaste året samt intervjuer med deras närstående/vän.
- Delstudie 3. Observation av 20 BST-möten mellan boendestödjare och brukare som har pågående BST insatser; uppföljningsintervjuer med brukare och boendestödjare.
Vetenskapliga publikationer
Börjesson, U., Skillmark, M., Bülow, P., Bülow, P., Vejklint, M., Wilińska, M. (2021). “It’s about Living Like Everyone Else”: Dichotomies of Housing Support in Swedish Mental Health Care Social Inclusion, 9(3), 276-285.
Kontaktperson
- Professor Socialt arbete
- Hälsohögskolan
- monika.wilinska@ju.se
- +46 36-10 1215
Agenda 2030-mål
