Doktoranderna vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) arbetar inom det övergripande forskningstemat - lärandets och kommunikationens villkor - med inriktning mot något av forskarutbildningens ämnen.

Forskarutbildningsämnen

Pedagogik ingår i de samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnesområdena och handlar om kunskapsuppbyggnad avseende kommunikation, lärande, undervisning, utbildning, bildning, socialisation och förändringsprocesser. Pedagogikämnet har ett mång- och tvärdisciplinärt utbyte.

Forskningen behandlar individuella, kollektiva, institutionella och icke-institutionella sammanhang för alla barn, ungdomar och vuxna. Forskningen rör främst förutsättningar, processer, utfall, samt konsekvenser för individer, grupper och samhälle, inklusive arbetsliv.

Allmän studieplan - Pedagogik pdf, 191 kB.

Medie- och kommunikationsvetenskap är ett brett ämne med hemvist i samhällsvetenskap och humaniora. Ämnet handlar om att förklara och förstå den medierade kommunikationens digitala, kulturella, politiska, sociala, ekologiska och ekonomiska egenskaper, förutsättningar, påverkansprocesser och hållbarhet. Fokus riktas mot kommunikationens betydelse för människor, organisationer och samhällen, nationellt och globalt.


Medie- och kommunikationsvetenskapens teoretiska och metodologiska referensramar är vida. Därför inspireras studierna av och bidrar med kunskaper till närliggande områden, som exempelvis sociologi, statsvetenskap, ekonomisk historia, film- och litteraturvetenskap samt pedagogik.

Allmän studieplan - Medie- och kommunikationsvetenskap pdf, 193.1 kB.

Nationella forskarskolor

Högskolan för lärande och kommunikation är involverad i en rad nationella forskarskolor med olika inriktningar, som exempelvis skolans digitalisering, vuxnas lärande och folkbildning. Läs mer om de olika forskarskolorna här.

Examen

Studierna i forskarutbildningen leder till en filosofie licentiatexamen eller en filosofie doktorsexamen inom respektive ämne.

När läste du forskarutbildningen?

2018-2024 (halvfart)

Vilket ämne läste du?

Pedagogik

Hur kommer det sig att du började läsa forskarutbildningen? Hade du några andra planer då än vad som sedan blev?

Jag har nog alltid gått och tänkt att jag någon gång skulle vilja genomgå en forskarutbildning. När sedan ett tillfälle dök upp att min arbetsgivare hade ett intresse av att jag också gjorde det, då grep jag tillfället så att säga.

Tyckte du att utbildningen uppfyllde dina förväntningar?

Absolut, det gjorde den. Jag har läst många bra kurser som jag är nöjd med och som har varit helt nödvändiga för mitt avhandlingsarbete.

Vad var roligast/mest givande?

Den akademiska miljön överhuvudtaget, med seminarietraditionen och allt som hör därtill. Det intellektuella utbytet är det bästa akademin har att erbjuda.

Har forskarutbildningen varit viktig i din nuvarande anställning, i så fall på vilket sätt?

Jag har fortfarande samma jobb nu som jag hade när jag påbörjade forskarutbildningen, så den har inte varit viktig för att jag ska få jobbet, men den har varit viktig för hur jag själv har utvecklats i jobbet.

Vad jobbar du med nu?

Jag är samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare och har nyligen varit särskild utredare åt regeringen.

 

När läste du forskarutbildningen?

2014 - 2021

Vilket ämne läste du?

Pedagogik.

Hur kommer det sig att du började läsa forskarutbildningen? Hade du några andra planer då än vad som sedan blev?

Från början kom tankarna på forskarutbildning i samband med att jag läste en master i didaktik 2009 – 2013 och min handledare där uppmanade mig att söka. Mina planer då var mycket vaga. Jag hade tänkt att fortsätta spåret med skolans digitalisering, men tänkte att det skulle bli en avhandling som fokuserade på digitala verktyg i undervisningen. Men i samband med att jag bytte handledare 2016 så tog arbetet en ny riktning. Dels blev arbetet etnografiskt präglat, och dels blev fokus, visserligen fortfarande skolans digitalisering, men ur ett inkluderande och exkluderande perspektiv.

Tyckte du att utbildningen uppfyllde dina förväntningar?

Jag hade nog egentligen inga förväntningar – idéerna var som sagt ganska vaga. Men jag trodde kanske att det i högre grad skulle bli en förlängning av mastern. I början hade jag nog också en ganska okritisk inställning till skolans digitalisering. Men i samband med mina etnografiska fältstudier blev jag ganska snart varse att det fanns många problem med den snabba digitaliseringsprocess som skolan genomgick efter 2017 då regeringen lanserade sin digitaliseringsstrategi.

Vad var roligast/mest givande?

Att lägga det pussel som ett avhandlingsarbete innebär. Min avhandling är en sammanläggningsavhandling utifrån fyra artiklar och bokkapitel. Tre av dessa har jag samskrivit med mina handledare. Och samskrivande är otroligt givande! Den ynnesten skulle alla skribenter få. Jag har också med mig upplevelser och erfarenheter som jag aldrig skulle ha fått annars. Inte minst genom de kontakter med internationella forskare som jag fått.

Har forskarutbildningen varit viktig i din nuvarande anställning, i så fall på vilket sätt?

Som rektor kan jag med en mer kritisk blick fatta beslut kring skolans digitalisering nu. Jag har arbetat upp en analytisk blick som jag kanske hade tidigare, men som definitivt har utvecklats. Att bedriva forskningsprojekt är en systematiserad arbetsprocess. Den systematiken har varit nyttig. Och så skall jag inte sticka under stol med att min engelska har utvecklats!

Vad jobbar du med nu?

Jag är rektor för vuxenutbildningen i Gnosjö kommun.

När läste du forskarutbildningen?

Jag började sent på hösten 2018 och disputerade sent på hösten 2024. Under tiden fick jag även barn i två omgångar vilket gjorde att utbildningen pausades större delen av 2020 och 2023.

Vilket ämne läste du?

Medie- och kommunikationsvetenskap

Hur kommer det sig att du började läsa forskarutbildningen? Hade du några andra planer då än vad som sedan blev?

Det hela var egentligen väldigt mycket av en slump. Jag arbetade vid tiden som projektledare i ett solkraftprojekt på länsstyrelsen i Jönköpings län. I projektet arbetade jag uteslutande med samverkan och insåg snabbt hur spontant och många gånger oreflekterat samverkansarbetet är. Jag ville därför lära mig mer om samverkan! Hur gör man? Vad funkar och när bryter samverkan ihop? När mitt projekt började gå mot sitt slut utlyste Högskolan en doktorandtjänst där just samverkan i relation till klimatfrågor skulle studeras. Självklart sökte jag!

Tyckte du att utbildningen uppfyllde dina förväntningar?

Man kan väl säga att saker och ting inte riktigt blev som förväntat. Tidigt i min doktorandtjänst stängde samhället ned på grund av Covid. Många kurser och konferenser ställdes in och resten var tvunget att göras digitalt. Detta bidrog till många utmaningar men på många sätt gjorde det också studierna än mer intressanta. Plötsligt hade man ett material från ett skeende som alla ville veta mer om. Men som förväntat blev det inte.

Vad var roligast/mest givande?

Det roligaste var nog ändå att få ta del av och att bidra till en miljö med så mycket kompetens och intressanta pågående projekt. Det är få anställningar där man får möjlighet att träffa så många intressanta människor som i en doktorandtjänst. I efterhand har jag även insett att tiden man får för att kunna fördjupa sig så fullständigt i något är svårt att finna i andra tjänster.

Har forskarutbildningen varit viktig i din nuvarande anställning, i så fall på vilket sätt?

Absolut, just nu arbetar jag som postdoc på Jönköpings tekniska högskola där jag är del av en forskargrupp som undersöker frågor kring AI-integrering i organisationer. Forskarutbildningen var så klart ett krav för tjänsten, men just bakgrunden inom medie- och kommunikationsvetenskap är något jag sett som särskilt värdefullt i arbetet. MKV är ju ett ämnesområde som uppmuntrar till tvärvetenskaplig forskning i sättet som det absorberar insikter från andra fält samtidigt som det bidrar med att ställa en viss typ av viktiga frågor.

Vad jobbar du med nu?

Som sagt, jag försöker förstå och utveckla arbetssätt för organisationer att använda i deras AI-integrering. För stunden grottar jag ned mig i forskning om olika former av ambassadörer i organisatoriskt förändringsarbete, imorgon ska vi träffa partnerföretagen i projektet, nästa vecka blir det massa andra aktiviteter. Full rulle!

Vad krävs för att bli antagen till utbildning på forskarnivå?

För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som kan ha föreskrivits för aktuellt ämne.

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som

  • avlagt en examen på avancerad nivå
  • fullgjort kursfordringar om minst 240 hp, varav minst 60 hp på avancerad nivå, eller
  • på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper.

För information om särskild behörighet se den allmänna studieplanen för respektive forskarutbildningsämne.

Antagning kan bara ske om Högskolan för lärande och kommunikation bedömer att:

  1. finansieringen kan säkras under hela utbildningen
  2. den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen. Den planerade aktivitetsgraden för forskarutbildningen ska vara minst 50%.

Hur ansöker jag?

Ansökningsförfarandet skiljer sig åt beroende på om du söker en utlyst doktorandtjänst eller inte. Antagningen av doktorander följer Antagnings- och anställningsordning för doktorander vid Jönköping University.

Doktorandtjänster utlyses på Jönköping Universitys sida för lediga jobb. I utlysningen framgår vad du ska skicka in för att en bedömning av din ansökan ska kunna göras.

Det är möjligt att ansöka till forskarutbildningen med extern finansiering. Vid en sådan förfrågan fattar vd beslut utifrån strategiska överväganden, tänkt finansiering och tillgång till lämpliga handledare om eventuell fortsatt rekryteringsprocess.