Många studenter bor kvar hemma under studietiden
I södra Europa är det vanligt att unga vuxna bor kvar hemma långt in i trettioårsåldern. Detta fenomen har till och med gett upphov till några skämtsamma benämningar. I Italien kallas dessa unga vuxna ofta för "bamboccioni" (stora bebisar), ett uttryck som speglar samhällets frustration över deras långvariga boende hos föräldrarna. I Spanien används termen "ninis" för att beskriva unga människor som varken studerar eller arbetar och ofta förblir ekonomiskt beroende av sina föräldrar.
I Portugal och Grekland är sådana benämningar mindre vanliga, men mönstret är likartat, med mer än 50% av unga vuxna i slutet av tjugo- och början av trettioårsåldern som fortfarande bor hemma på grund av ekonomiska påfrestningar, bostadsbrist och kulturella faktorer.
I kontrast till detta är de nordiska länderna, och särskilt Sverige, kända för att unga människor flyttar hemifrån mycket tidigare. Detta beror främst på att svenska universitets- och högskolestudenter ofta flyttar ut när de börjar på högre utbildningsinstitutioner, en tradition som underlättas av tillgången till studentbostäder och ett starkt välfärdssystem. Detta inkluderar ekonomiskt stöd till universitets- och högskolestudenter i form av bidrag och lån.
Men är detta verkligen en allmän sanning? Håller denna bild i sig över hela Sverige? Vi har undersökt fem medelstora kommuner som har högre utbildningsinstitutioner: Jönköping, Växjö, Kalmar, Örebro och Karlstad. Den stora frågan är: väljer universitets- och högskolestudenter i dessa städer att bo kvar hemma hos sina föräldrar, eller flyttar de ut?
Jönköping: Sveriges "Södra Europa"?
I Jönköping väljer hela 71.55% av högskolestudenterna som är lokalt rekryterade att bo kvar hemma under sina studieår, medan endast 28.45% flyttar ut. Även om båda könen visar en stark preferens för att bo kvar hemma, finns en liten skillnad: 72.07% av kvinnliga studenter och 70.75% av manliga studenter bor kvar med sina familjer. Detta gör Jönköping till den svenska kommun som mest liknar trenden i södra Europa, där unga vuxna ofta bor kvar hos sina föräldrar långt in i vuxenlivet.
I Örebro fortsätter denna trend, där 69.45% av universitetsstudenterna som är lokalt rekryterade väljer att bo med sina familjer medan de studerar, och 30.55% flyttar ut. Könsfördelningen är mycket jämn, med 69.16% av kvinnliga studenter och 69.93% av manliga studenter som bor kvar hemma. Örebro visar ett stabilt mönster där universitets- och högskolestudenter prioriterar fördelarna med att bo hemma under studieåren, i linje med de mönster som ses i Jönköping.
I Växjö är situationen likartad. 68.23% av universitetsstudenterna som är lokalt rekryterade väljer att bo kvar hemma under sina studieår, medan 31.77% flyttar ut. Könsskillnaden är även här minimal, där 68.47% av kvinnliga studenter och 67.88% av manliga studenter bor kvar med sina familjer. Även om andelen är något lägre än i Jönköping, speglar Växjö en stark preferens för att bo hemma under tidig vuxenålder och fortsätter trenden med ett familjeliv som liknar det i södra Europa.
Kalmar och Karlstad: Kvinnor leder vägen i att lämna boet
I Kalmar ser vi en liten förändring. Även om majoriteten av universitetsstudenterna som är lokalt rekryterade fortfarande bor hemma, är andelen lägre—59.15%—jämfört med de högre siffrorna i tidigare kommuner. Det som skiljer Kalmar från de andra är en förändring i könsbeteende: en större andel kvinnor flyttar ut jämfört med män. Bland kvinnliga studenter bor 58.15% kvar hemma, medan 60.71% av manliga studenter väljer att stanna.
I Karlstad fortsätter trenden med att universitetsstudenter i allt högre grad flyttar ut under sina studieår. Här bor 56.46% av universitetsstudenterna som är lokalt rekryterade hemma. Könsfördelningen visar att 55.93% av kvinnliga studenter bor kvar hemma, jämfört med 57.29% av manliga studenter. Detta innebär att kvinnor i Karlstad är något mer benägna att flytta ut. Karlstad framstår som den kommun där universitets- och högskolestudenter, och särskilt kvinnor, är mest benägna att lämna föräldrahemmet under sin studietid.
Trots bilden av att svenska studenter lämnar föräldrahemmet tidigt, visar dessa data att verkligheten är mer nyanserad. I vissa kommuner, som Jönköping och Örebro, ser vi att svenska universitets- och högskolestudenter inte skiljer sig så mycket från sina jämnåriga i södra Europa – många studenter väljer att bo kvar hemma under sina studieår om de är lokalt rekryterade. Detta väcker frågan om den svenska självbilden verkligen stämmer överens med verkligheten. Samtidigt ser vi i andra kommuner, som Kalmar och Karlstad, att fler studenter, särskilt kvinnor, tar steget att flytta ut. Framtiden får utvisa hur dessa boendetrender utvecklas och påverkar både studenterna och samhället i stort.
Författare
- Professor företagsekonomi
Vicerektor för forskning - Jönköping International Business School
- lucia.naldi@ju.se
- +46 36-10 1852
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.