Vad menas egentligen med mångfald – och hur ser det ut i Jönköpings län?

2016-07-15

Eller egentligen bör frågan lyda: Vad menar jag när jag pratar om mångfald? Mångfald är nämligen ett begrepp som kan tolkas på olika sätt i olika situationer. Många associerar troligtvis mångfald med att människor har olika ursprung, andra tänker kanske på kön, ålder eller sexuell läggning. Vad som är gemensamt för dessa faktorer är att de är egenskaper som individer inte själva kan påverka (det hör i alla fall inte till vanligheterna). För mig handlar mångfald framför allt om kompetens! Och jag är av uppfattningen att en persons kompetens till största delen inte bestäms av hans eller hennes kön, etniska bakgrund eller ålder, och framför allt inte av någons sexuella läggning. Däremot kan dessa faktorer självklart bidra till livserfarenheter som exempelvis kan påverka hur vi agerar i olika situationer, samt hur vi tolkar och löser olika problemställningar.

När jag ser på mångfald i termer av kompetens blir det mer intressant att titta på exempelvis människors utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter, det vill säga faktorer som vi själva kan påverka, och framför allt utveckla under tidens gång. Att skapa mångfald i termer av kompetens är ett sätt för företag att bredda sin kunskapsbas, vilket ökar förmågan till nytänkande och kunskapsspridning, och därmed innovation och förnyelse, vilket i sin tur ökar företags konkurrenskraft, samt deras chanser till lönsamhet, tillväxt och överlevnad. Det innebär att företag, och även kommuner och regioner, bör arbeta aktivt för att attrahera personer som kompletterar den redan befintliga arbetskraftsstrukturen. För företag kan det handla om att gå utanför de invanda rutinerna vid nyrekryteringar, eller att sätta samman arbetsgrupper och ledningsgrupper där personerna har olika kunskaper och färdigheter.

Forskning pekar även på att det ofta är en ”lagom” nivå av mångfald som är till störst nytta för kunskapsgenerering och kunskapsspridning. Ett grupp holländska forskare kallar detta för ”related variety” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., vilket på svenska kan tolkas som besläktad mångfald, medan det i EU-sammanhang ofta pratas om smart specialisering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Oavsett vilket begrepp som används handlar det om att effektiv kunskapsöverföring kan behöva en lagom (optimal?) nivå av kognitiv närhet, det vill säga någon gemensam nämnare, som möjliggör kommunikation och nätverksbyggande, men samtidigt stimulerar till nya idéer och innovation. Därav kommer tillägget besläktad (related) när det handlar om mångfald och smart när det gäller specialisering. Ett av mina favoritcitat som illustrerar vad kognitiv närhet handlar om kommer från Bart Nooteboom (2002, s.153) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.:

“…information is useless if it is not new, but it is also useless if it is so new that it cannot be understood”

Hur star det då till med mångfalden i Jönköpings län? Kartorna nedan visar på detta där mångfald mäts på kommunnivå i termer av arbetskraftens utbildning och yrken, samt näringslivsstruktur. Näringslivsstruktur lyfts ofta fram i tidigare forskning om mångfald och ”släktskap” mellan företag mäts fortfarande ofta genom näringsgrenstillhörighet. Tack vare den detaljerade mikrodata vi nu har tillgång till i Sverige kan vi också mäta mångfald utifrån ett individperspektiv. Detta kan tänkas vara särskilt viktigt eftersom det faktiskt är mellan människor som kunskap sprids, vilket innebär att den kognitiva närheten bör mätas utifrån individers kunskaper och erfarenheter, snarare än företags näringsgren. Kartorna visar både besläktad och obesläktad mångfald, där obesläktad mångfald kan tolkas som mångfald med mycket bredd, medan besläktad mångfald har mer djup inom vissa områden (kartorna avslöjar dock inte vilka).

Genomsnittet i kartorna ovan syftar på genomsnittet för Sveriges alla kommuner, de kommuner som är gula tillhör därför den femtedel kommuner som ligger i mitten för hela landet avseende respektive mångfaldsmått. Röda kommuner har mer mångfald än dessa genomsnittskommuner medan blå kommuner har mindre mångfald. Kartorna visar att Jönköpings kommun ligger mycket över genomsnittet gällande alla mångfaldsmått, besläktade såväl som obesläktade. Detta är inte särskilt förvånande eftersom mångfald drivs av storlek, även om sambandet är långt ifrån perfekt. När det gäller utbildning är det förutom Jönköping endast Eksjö och Värnamo kommun som ligger över genomsnittet i besläktad mångfald.

Å andra sidan är Eksjö den enda kommun i länet som ligger mycket under genomsnittet gällande besläktad mångfald i yrken. I övrigt är det denna typ av mångfald som det verkar finnas mest gott om i länet. Detta speglar bilden för Sverige som helhet, det vill säga besläktad mångfald i utbildning är huvudsakligen koncentrerat till kärnkommunerna medan besläktad mångfald i yrken är betydligt mer utspritt bland mindre täta kommuner. Forskning från TIPT-projektet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. visar att det framför allt är besläktad mångfald i utbildning som har ett positivt samband med produktivitetstillväxt och innovation, vilket innebär en utmaning för många mindre (landsbygds-)kommuner.

När det gäller besläktad mångfald i näringsgrenar, vilket ligger nära begreppet smart specialisering, ligger mer än hälften av länets kommuner över genomsnittet. Forskning visar på ett positivt samband mellan besläktad mångfald i näringsgrenar och innovationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Dessutom finns det forskning som pekar på att radikala innovationer framför allt drivs av obesläktad mångfald Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., vilket kan förklaras av att det är i sådana miljöer som de riktigt nydanande idéerna frodas. Kartorna ovan visar att ett par kommuner i länet, exempelvis Habo, Mulljö och Aneby, ligger under genomsnittet gällande både besläktad och obesläktad mångfald i näringsgrenar.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att olika delar av länet verkar ha olika styrkor gällande mångfald, vilket pekar på olika möjligheter och utmaningar. Att Jönköpings kommun ligger relativt bra till gällande alla dessa former av mångfald betyder dock inte att allt är frid och fröjd. Det gäller ju nämligen att mångfalden i kommunen tas tillvara av företag och andra organisationer så att möten mellan människor faktiskt leder till ökad innovation och förnyelse.