Vad driver innovation och entreprenörskap på landsbygden?

2016-05-20

I dagens globaliserade värld blir företags och regioners förmåga att förnya sig allt viktigare för både överlevnad och konkurrenskraft. Förnyelse, teknologisk utveckling, eller innovation, är dessutom en betydelsefull drivkraft för ekonomisk tillväxt, vilket inte minst kan ses genom en tillbakablick över det senaste århundradet. Det är kanske därför inte så konstigt att innovation spelar en central roll i EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Målet med Europa 2020-strategin är att EU ska bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Vad som egentligen menas med smart tillväxt är inte solklart men genom att fokusera på faktorer som utbildning, kunskap, forskning och innovation är tanken att ekonomier (länder, regioner) halkar in på en ”smart” tillväxtbana. Trots sin diffushet har smart-begreppet blivit mäkta populärt och återkommer i både nationella och regionala utvecklings- och innovationsstrategier.

Tillsammans med mina kollegor Hans Westlund, Pia Nilsson och Lucia Naldi har jag i nästan tre år jobbat med det så kallade TASTE-projektet, Towards ASmarT (!) rural Europe Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I samarbete med forskarteam i Frankrike, Italien och Österrike behandlar vi frågor om smart utveckling ur ett landsbygdsperspektiv. En del i detta projekt har varit att hitta drivkrafter för innovation och entreprenörskap, framförallt på landsbygden, genom empiriska studier från de fyra länderna. Det hade såklart varit optimalt att hitta drivkrafter för smart tillväxt men för att lyckas med den uppgiften krävs det att vi vet vad smart tillväxt faktiskt är och framför allt att vi kan mäta sådan tillväxt. Eftersom vi inte riktigt är där (ännu?) nöjer vi oss med att försöka förklara vad som driver förnyelse, i termer av innovation och entreprenörskap.

Baserat på de studier som gjorts på Sverige, Frankrike, Italien och Österrike kan vi dra ett par generella slutsatser. Till att börja med kan vi konstatera att i många fall skiljer sig drivkrafterna för innovation och entreprenörskap åt mellan olika typer av regioner. Det innebär att en framgångsfaktor för förnyelse i storstäder inte nödvändigtvis är lika lyckosam på landsbygden. Dessutom visar vår forskning att…

…extern kunskap och samverkan med andra aktörer, framförallt utanför den egna regionen, är viktigt för innovationsförmågan bland företag belägna på landsbygden, vilket pekar på vikten av att främja denna typ av nätverk,
…det finns en brist på samverkan mellan akademi och företag i landsbygdsområden, trots att universitet och högskolor är potentiella kunskapskällor, vilket motiverar främjandet av även dessa nätverk (vilka självklart är gynnsamma också för akademin),
…besläktad mångfald* i utbildning, snarare än branschsammansättning, är en viktig kunskapskälla för innovation på landsbygden, vilket tyder på att ”smarta” strategier för landsbygdsregioner är kopplade till humankapital i arbetskraften snarare än regionens näringslivsstruktur,
…både besläktad och obesläktad mångfald i branschsammansättning har ett positivt samband med nyföretagande, vilket tonar ner betydelsen av smart specialisering i branscher,
…lokala natur- och kulturtillgångar spelar en större roll för nyföretagande på landsbygden än i storstadsregioner, vilket innebär att plats-specifika tillgångar är en viktig konkurrensfördel för lokala entreprenörer på landsbygden.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att olika faktorer verkar ha effekt på olika typer av förnyelse, liksom på innovation och entreprenörskap i olika typer av regioner, vilket innebär att det krävs en nationell innovationspolitik som är tillräckligt flexibel för att tillåta ”skräddarsydda” innovationsstrategier på lokal nivå.

* Med besläktad mångfald avses en mångfald där det finns någon typ av gemensam nämnare, med andra ord en kognitiv närhet mellan individer, t.ex. att man delar en liknande (men inte samma) utbildningsbakgrund.