Är stora nyetableringar en nystart för mindre kommuner?

Startskottet var Northvolts etablering i Skellefteå som därmed blev hem till en av Europas största batterifabriker. Det skapade en stark optimism i kommunen som satte som mål att växa med 10 000 invånare fram till 2030. Detta skulle motsvara en mer än 10-procentig befolkningsökning, vilket är snabbare än någon annan mindre svensk kommun ökat tidigare. Men det var inte bara Skellefteå som fick en ny stor etablering. H2 Green Steel har etablerat en storskalig produktion av fossilfritt stål i Boden. Även Kiruna, Piteå och Gällivare har sett nya omfattande etableringar, främst från LKAB men även andra aktörer. Norrland genomgår helt enkelt en utveckling som inte tidigare skådats i Sverige.

Samtidigt sker en liknande utveckling i flera mindre kommuner i de södra delarna av landet. I Mariestad, exempelvis, etablerar Volvo en ny batterifabrik. Även många andra mindre kommuner vittnar om att stora etableringar är planerade. Sammantaget har detta skapat en anda av optimism i många mindre kommuner som under decennier haft en tuff utveckling, ofta med en minskande och åldrande befolkning. Många kommunpolitiker börjar nu planera för en framtida befolkningstillväxt och relaterade industrier planerar för en framtida tillväxt som underleverantörer.

Men är denna typ av större nyetableringar verkligen en framgångsfaktor för dessa kommuner? Rapporter börjar nu komma om att det är svårt med kompetensrekrytering. Framför allt varnas det för att de personer som rekryteras till etableringarna inte alls är inflyttade från andra platser utan snarare är personer som tidigare arbetat inom vården eller andra jobb inom kommunens offentliga sektor. Eftersom aktörerna bakom nyetableringarna kan locka med högre löner än den offentliga sektorn, verkar det som att de som redan bor på platsen väljer att byta arbete snarare än att ny arbetskraft flyttar dit.

Syftet med vårt forskningsprojekt, generöst finansierat av Hamrin Foundation och som kommer att pågå under 2024 och 2025, är därför att följa upp dessa kommuners arbetsmarknader och analysera förflyttningar av arbetskraften. I vilken utsträckning har kompetens flyttat in, och därmed bidragit till befolkningstillväxt, och i vilken utsträckning har förflyttningar gjorts från andra sektorer, till exempel vården, till de nya arbetsgivarna. Ur ett samhällsperspektiv – var det positivt med nyetableringarna, eller kostade de mer än de smakade?

Forskare