Det är tufft att vara ung tjej
Att vara ung tjej idag är en verklig utmaning. Trots Sveriges höga rankning på Gender Inequality Index (plats 4) och pågående framsteg inom jämställdhet, upplever unga tjejer fortfarande betydande påfrestningar.
Skolbarns hälsovanor-undersökningen av Folkhälsomyndigheten ger en oroande bild: flickor, i högre grad än pojkar, känner sig stressade av skolarbetet. Dessutom rapporterar de dubbelt så ofta två eller fler hälsobesvär varje vecka, som exempelvis ont i magen eller huvudvärk. Denna ojämlikhet i välmående har inte minskat över tid.
Flickor med självrapporterad funktionsnedsättning står inför ännu större utmaningar. I åldern 15 år upplever 8 av 10 flickor med funktionsnedsättning stress relaterat till skolarbete, jämfört med knappt hälften av pojkarna (55%). Skolstress tycks ha en negativ inverkan på deras välbefinnande.
Trots framsteg inom hälsoområdet upplever dagens ungdomar, särskilt tonårstjejer, en försämrad hälsa. Endast en av fyra tonårstjejer anser sig ha mycket bra hälsa, vilket indikerar de utmaningar de möter i dagens samhälle. BRIS senaste rapport bekräftar denna oro, där nästan hälften av alla samtal (cirka 25 000 av 50 000 samtal under 2023) rör psykisk hälsa och BRIS själva lyfter den skolrelaterade stressen och pressen som unga upplever idag.
Flickors utsatthet för mobbning har förändrats
Med en ökad jämställdhet har flickors utsatthet för mobbning också förändrats. I länder med hög jämställdhet, som Sverige, ökar risken för nätmobbning för flickor medan mobbning rapporterad av pojkar minskar. Detta syns tydligt bland svenska ungdomar, där unga flickor i åldrarna 11–13 år nu upplever högst risk för utsatthet. Denna utsatthet återspeglas även i självkänslan hos 12–13-åriga flickor, vilka inte bara rapporterar lägre välmående jämfört med pojkar, utan även lägre självkänsla. Det är en situation som kräver åtgärder.
Vi står inför en utmaning där unga tjejer kämpar med utsatthet, stress och försämrad hälsa. För att bryta detta mönster och skapa en positiv förändring behöver vi som samhälle agera, skolan och kraven den ställer behöver anpassas så den passar våra barn.
Fördjupning
Human development report - Gender inequality report
Folkhälsomyndigheten - Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/22 - Nationella resultat
Författare
- Forskningschef
- Högskolan för lärande och kommunikation
- lilly.augustine@ju.se
- +46 36-10 1486
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.