Tuffa ekonomiska tider - hur påverkar det barn och ungdomars vardag och vilken skillnad gör barnkonventionen?

Det är mycket som händer i Sverige och runt om i världen. Den nuvarande kärva ekonomiska situation som Sverige befinner sig i påverkar många och naturligtvis också barnen. Barnrättsfrågan inte får glömmas bort. Jag ställde tre frågor till Maja Björkebäck, Hållbarhetsstrateg med fokus barnrätt och mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun.

Vi lever ju i en tuff tid just nu med tanke på inflation och höga priser på exempelvis mat och el. Vilken påverkar ser du att detta har för barnfamiljer?

”Samhällskriser drabbar alla, men de drabbar inte jämlikt. För vissa familjer kommer inflationen och högre priser på mat och el inte att märkas av särskilt mycket, för andra familjer blir konsekvenserna jättestora. Tyvärr är det ju ofta de som redan lever på marginalen som drabbas allra hårdast. En konsekvens för barn kan vara en ökad oro - kommer mina föräldrar att kunna betala räkningarna, kommer vi kunna bo kvar i vårt hus, kommer vi ha råd att köpa mat? Det är viktigt att vuxna som har barn i sin närhet tar sig tid att prata med barnen och lyssna på deras tankar och känslor. Först då kan vi möta barnen och stötta dem i deras oro på ett bra sätt.

Dessvärre kan krisen vi upplever nu också leda till betydligt sämre livsvillkor för många barn. När fler familjer får det tufft ekonomiskt blir det svårare att tillgodose barns rätt till bostad, kläder och mat. Vi vet ju också att risken att bli utsatt för våld är högre i ett hem med oroliga vuxna. Detta måste vi ta på allvar! Var och en av oss behöver göra det vi kan i de sammanhang där vi befinner för att fånga upp och se till att de barn och familjer som har det tufft får det stöd de har rätt till.”

Nyligen har det ju varit barnkonventionens dag, varför tycker du att det är viktigt att lyfta denna dag?

”Jag tycker att barnkonventionens födelsedag är ett bra tillfälle att uppmärksamma barns rättigheter. Det blir självklart att stanna upp och reflektera kring vad som har hänt sedan barnkonventionen antogs och vad som fortfarande finns kvar att göra för att varje barns rättigheter ska tillgodoses i alla sammanhang, varje dag.

I Jönköpings kommun genomför vi sedan många år en Ljusmanifestation för barns rättigheter i anslutning till barnkonventionens dag. De ljuslyktor som tänds (under 2022 års manifestation tände vi över 3000 lyktor!) är skapade av barn som bor i Jönköpings kommun. Samtidigt som barnen skapar lyktorna får de lära sig om sina rättigheter. På så sätt bidrar Ljusmanifestationen till ökad kunskap om barnkonventionen hos barn, deras vårdnadshavare och alla som deltar vid manifestationen. Samtidigt som vi genomför denna typ av arrangemang är det viktigt att påminna om att arbetet med barns rättigheter måste pågå varje dag, hela året om. Det vi eftersträvar är ju att varje vuxen som möter barn eller fattar beslut som rör barn ska ha ett barnrättsperspektiv. Då gör det skillnad för barn i deras vardag.”

Utifrån din roll som barnrättsstrateg, vilka frågor ser du som angelägna att arbeta vidare med när det gäller implementeringen av barnkonventionen?

”Jag ser att en av de viktigaste frågorna att fortsätta arbeta med är barnsynen. Hur vi ser på barn påverkar i stor utsträckning hur vi agerar i mötet med barn. Barnkonventionens barnsyn som ser barn som kompetenta individer som är experter på sin tillvaro, samtidigt som de är extra sårbara och i behov av skydd, behöver få större genomslag. Jag skulle önska att fler reflekterade över och blev medvetna om hur deras barnsyn ser ut. Först när vi blir medvetna om hur vi tänker på, pratar om och ser på barn kan vi förändra och förbättra vår barnsyn.

Att vuxna inte alltid ser barn som kompetenta tänker jag är en anledning till varför barn inte alltid får vara delaktiga i frågor som rör dem, vilket leder vidare till nästa fråga som är angelägen att arbeta vidare med, nämligen barns delaktighet och inflytande. I Jönköpings kommun är det en högt prioriterad och viktig fråga. Mycket görs redan, men vi kan absolut bli ännu bättre! I min roll märker jag att det finns ett stort engagemang och en vilja att låta barn bara delaktiga i frågor som rör dem. Det jag ser att vi behöver är ännu mer kompetens kring barns delaktighet, tydligare rutiner och fler arenor där barn kan vara delaktiga på det sätt som passar dem bäst. Att barn får vara delaktiga så att vi kan lyssna in barnets perspektiv är ju dessutom en förutsättning för att kunna avgöra vad som är barnets bästa.”

***

Jag kan inte annat än att instämma. Jag som barnforskare kommer att fortsätta arbetet med hur barnkonventionen rent praktiskt kan tillämpas för att minska ojämlikheten bland barn och öka kunskapen om barns rättigheter. Hur vi ser på barn som rättighetsbärare och den vikt vi lägger i barnens egna utsagor om sin vardag, påverkar också i vilken grad de kan vara delaktiga och hur de själva upplever att vuxna lyssnar till dem. I den tuffa tid vi lever i just nu så är det helt avgörande att vi som kan påverka barns situation till det bättre, tar ansvar för att göra just detta. Många barnfamiljer idag lever nu precis som Maja Björkebäck skriver, på marginalen. Vuxna har ett stort ansvar att visa barnen att det finns hopp om förändring. För att detta ska ske krävs dock att barnrättsfrågan ställs högt på agendan på alla samhällsnivåer. Det handlar om vilja, politik, om fördelning av resurser, om människosyn och om att vara medmänniska.