Vad har trendat på Google 2021?

Listan över de mest vanliga sökningarna har delats in i olika kategorier och inte helt förvånande så är Googlesökningar kring pandemin vanliga. PCR-tester, hur många som vaccinerat sig och covidbevis är några av de mest frekventa sökningarna.

När det gäller kategorin ”årets mest trendande sökningar” är det dock andra ämnen som placerar sig högst. – Först ligger Fotbolls EM, sedan kommer Einar och därefter Squid Game. Vart och ett av dessa tre sökningar kan relateras till barn och ungdomar på olika plan. Många barn och ungdomar satt bänkade och samlades tillsammans med sina lag eller i sin klubb för att se matcherna och heja fram Sverige, ett positivt inslag i föreningssverige där barn -och ungdomsverksamheter drabbats hårt av pandemin. På andra plats över mest trendande sökningar hamnar Einar, den svenska rapparen och låtskrivaren som sköts till döds under hösten. Många barn och ungdomar kände till eller har hört om antingen Einar som artist eller om att han blev skjuten. Under hösten fick vårdnadshavare på skolor i delar av landet hem information om att barn så unga som 6 år lekte Squid Game-relaterade lekar. Just Squid Game placerar sig på tredje plats över årets mest trendande sökningar. Detta sydkoreanska överlevnadsdrama släpptes i september 2021 och blev i november Netflixs mest sedda serie i hela 94 länder.

Under året som gått har det varit vanligt förekommande med rapporter om våld och skottlossning i olika delar av landet och detta rör naturligtvis också barn och ungdomar i olika utsträckning. Barn som antingen lever i en relation där det förekommer våld, eller som lever i ett utsatt område där det är vanligt förekommande med våld i olika former. I juli 2021 trädde den nya lagen om barnfridsbrott i kraft. Denna lag innebär att det nu är straffbart att låta barn bevittna brott i nära relation. Om ett barn utsätts för att bevittna våld i en nära relation blir barnet målsägande och har därmed rätt till dels ett målsägandebiträde och dels rätt till skadestånd. Barnen ges i och med den nya lagen ett ökat rättsskydd det stärker deras ställning exempelvis i form av ett ökat rättsskydd och det kräver också att barns rätt att bli hörd realiseras genom att barn nu också behöver höras om vad som hänt i en annan utsträckning exempelvis genom att fler barnförhör kommer att behöva genomföras i själva utredningsprocessen. Här behövs kunskap och metoder för att barnen hörs på ett för dem tryggt sätt och att barn som inte kan uttrycka sig verbalt får möjlighet att göra det exempelvis via kommunikationshjälpmedel.

Sverige var 1979 det första landet i världen att införa förbud mot aga dvs att slå barn. Barnkonventionens 19:e artikel fastställer att barn ska skyddas mot ”alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp”. Konventionens 19:e artikel att inget våld mot barn kan någonsin ses som motiverat. Detta fastställs även i de globala målen som antagits av FN:s samtliga medlemsstater där mål 16:2 framgår att alla barn ska få växa upp utan våld och utnyttjande. Dessa mål ska vara uppfyllda 2030 och det innebär att alla länder måste ta denna fråga på allvar och aktivt arbeta för att motverka våld mot barn i alla dess former.

Juletider innebär för många barn en tid av förhoppningar och nedräkning till julafton. En julafton som innebär umgänge med nära och kära och väntan på julklappar. För många barn innebär dock denna högtid såväl som andra högtider ovisshet och osäkerhet. Detta kan exempelvis bero på ökat alkoholintag hos vuxna som sedan speglar sig i ett oförutsägbart beteende gentemot barnen, ett beteende som kan övergå i våldsamma handlingar eller hårda ord. Låt oss hoppas att barn i Sverige och runt om i världen kan få uppleva en jul som är fri från våld.

Synen på barn och ungdomar har förändrats genom åren. Idag ser vi barn som fullvärdiga samhällsmedborgare. Barn har rätt att göra sin röst hörd, vi vuxna är skyldiga att lyssna in barnens perspektiv och möjliggöra att deras åsikter tas i beaktande. Förr i tiden var synen på barn annorlunda. Barn sågs som icke-färdiga vuxna och barndomen var mer en transportsträcka till vuxenlivet. Idag ser det annorlunda ut och som ett led i detta antog antog EU kommissionen tidigare i år the EU strategy on the rights of the child

”We need a strategy that is inclusive of all children and that supports children in vulnerable situations, and we need a strategy that promotes and supports our right to participate in decisions that affect us. Because nothing that is decided for children should be decided without children. It’s time to normalise child participation.

(Children’s conclusions, 13th European Forum on the rights of the child, 2020).

Strategin ska spegla barns rättigheter och barns roll i samhället. Barn ses som potentiella framtida ledare där vi tillsammans med barnen ska skapa mer hälsosamma, rättvisa och jämlika samhällen för alla. Detta är EU’s första barnrättsstrategi och ger en tydlig riktning i hur viktigt det är att vi fortsätter att arbeta för implementeringen av barns mänskliga rättigheter.

God jul och gott nytt år!