Hur synliggörs barns rättigheter i föräldraskapsstödjande insatser?

Regeringen beslutade i augusti 2018 om att stärka den befintliga nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd. Målet med den stärkta strategin är att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt. I den nationella strategin stärks skrivningarna om barnets rät­tigheter och att principen om barnets bästa ska genomsyra det föräldraskapsstöd som ges. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har i uppdrag av regeringen att stötta och följa upp genomförandet av den nationella strategin. Som ett led i detta fick jag under hösten 2020 i uppdrag av MFoF att genomföra en kartläggande litteraturöversikt över aktuell forskning kring barns rättigheter i föräldraskapsstödjande insatser i Sverige och de nordiska länderna.

Enligt den nationella strategin definieras föräldraskapsstöd som:

”insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmåga och relationen mellan förälder och barn” (s.14)

Utgångspunkten i arbetet med litteraturöversikten har varit artikel 2 i Barnkonventionen (alla barns lika värde och rätt att inte bli diskriminerade) samt artikel 12 (alla barns rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem själva i relation till barnets ålder och mognad). För att artikel 12 ska kunna beaktas krävs också att barn får det stöd de behöver för att på ett tryggt och för barnet säkert sätt kunna uttrycka sin åsikt. Med detta i åtanke valde jag att också belysa hur barns behov av stöd för att kunna kommunicera beaktats i det material som inkluderades i studien.

Föräldrar har enligt barnkonventionens artikel 18 ansvaret för att barnet ska ha en bra uppväxt och att dess behov blir tillgodosedda. Målet med föräldraskapsstödjande insatser är att främja hälsa, och att förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Tidigt stöd till föräldrar är en viktig utgångspunkt i att skapa en trygg uppväxt för barn och unga och exempel på insatser kan vara professionell rådgivning, föreläsningar och seminarier. Föräldraskapsstödet ska bidra till jämställt föräldraskap och jämlikhet i hälsa och barnets rättigheter ska genomsyra arbetet med strategin.

Föräldraskapsstödjande insatser sker inom verksamheter inom kommuner och regioner men tillhandahålls även av privata och civila aktörer. För det yngre barnets föräldrar sker detta inom mödra- och barnhälsovård, på familjecentraler och inom öppen förskola. Allteftersom barnet blir äldre kan stöd erbjudas från förskola och skola.

Sökningar genomfördes dels i databaser för att identifiera vetenskapligt granskade publikationer, dels via organisationer som bevakar sammanfattningar av evidens. Utöver detta granskade jag 33 organisationers hemsidor samt 29 manualbaserade föräldraskapsstödsprogram. Totalt inkluderades 19 källor i rapporten. Resultatet av den kartläggning jag genomfört visar att även om barnkonventionen ofta nämns som utgångs­punkt för föräldraskapsstödjande insatser saknas till stor utsträckning barnets eget perspektiv i beskrivningen av de granskade materialet. Endast ett fåtal av de källor som granskats beskriver hur barns röster tas tillvara samt hur detta kan dokumenteras. Resultatet av översikten visar också att barn i begränsad utsträckning beskrivs som delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av föräldraskapsstödjande insatser. Även om barn inte alltid är intresserade av att uttrycka sin åsikt i stunden har de alltid rätt att ges information om att de har rätt att uttrycka sina åsikter och ges alternativ till hur detta kan gå till.

I den stärkta strategin för ett nationellt föräldraskapsstöd lyfts förebyggande och tidiga insatser med stöd i föräldraskapet fram som exempel på samhälls­ekonomiskt lönsamma metoder för att främja barnets hälsa och utveckling. I strategin knyts föräldraskapsstödjande insatser till de mål i Agenda 2030 som rör hälsa och välbefinnande (mål 3), jämställdhet (mål 5), minskad ojämlikhet (mål 10) samt fredliga och inkluderande samhällen (mål 16) i och med att föräldraskapsstödjande insatser är effektiva metoder för att främja hälsa, välbefinnande, jämställdhet och minskad ojämlikhet för barn.

I arbetet med litteraturöversikten har jag granskat många rapporter och hemsidor där det tydligt framgår vilket enastående fint arbete som görs i Sverige och de Nordiska länderna. Nu behövs ytterligare ett krafttag som innebär att barns rättigheter och möjlighet att komma till tals inkluderas i föräldraskapsstödjande insatser. I praktiken innebär det att barns röster bör inkluderas i planering, genomförande och utvärdering av föräldraskapsstödjande insatser. I linje med detta blir det också viktigt att enas om definitioner på utfallsmått, – dvs. vad ska mätas och hur. Att barns synpunkter dokumenteras i föräldraskapsstödjande insatser för att möjliggöra utvärdering över tid över barns upplevelser av det stöd de får, är angeläget. Det är också viktigt att barn ges adekvat stöd för att kunna uttrycka sina åsikter. Jag menar att om barns rättigheter synliggörs och konkretiseras borde det ge mer effektiva och därmed lönsamma insatser som på sikt gynnar det enskilda barnet – vilket i sin tur ger gynnsamma effekter på samhällsnivå med framtida vuxna som mår väl.

Klicka här för att ladda ned rapporten. Pdf, 2.9 MB.

Rapporten ska ses som ett kunskapsstöd till beslutsfattare och yrkesverksamma som arbetar med implementering och uppföljning av föräldraskapsstödjande insatser och ger en vägledning kring hur barnets egen röst beaktats i skriftligt material rörande dessa insatser. Förhoppningen är också att litteraturöversikten kan bidra till ökad samverkan kring ett stärkt föräldraskapsstöd mellan berörda aktörer på såväl lokal och regional som på nationell nivå.

Klicka här för att komma till en webbföreläsning via MFoF där jag presenterar resultatet av rapporten och där representanter för MFoF, Länsstyrelserna, Rädda Barnen och Barnombudsmannen medverkar för att ge sin syn på hur man praktiskt kan arbeta för att inkludera barns röster i arbetet för barns bästa (OBS endast tillgänglig tom 31 mars så passa på redan idag att lyssna på denna)