Öppen tillgång till vetenskapliga artiklar: läget i Sverige idag

Innan jag presenterar datan kan ett förtydligande vara på plats. De typer av publiceringar man ser närmare på i rapporten är; guld, hybrid och grön. Guld innebär att man publicerar en artikel med direkt och öppen tillgång genom att forskaren betalar en publiceringsavgift till tidskriften. Hybrid är den kategori som står för störst tillväxt och innebär att det finns ett transformativt avtal (omställning från finansiering genom prenumeration till finansiering genom publicering) med förlaget. Detta avtal kan sedan forskaren avropa vid publicering (CC-licens) och artikelns publiceringsavgift är redan säkerställd genom ett konsortium (BIBSAM) där de svenska lärosätena ingår och betalar för det transformativa avtalet istället för att ha ett prenumerationsavtal direkt med förlaget. Grön är en kategori som nu minskar och det beror till stor del på att hybridpublicering har tagit över. Grön publicering är till största delen den parallellpublicering som sker av ett manuskript i en version som inte är förlagets slutliga. Det är en vanlig modell för publicering i tidskrifter främst med höga publiceringsavgifter eller längre embargotider. På så sätt kan man möta behovet av en snabbare tillgänglighet då flera forskningsfinansiärer börjat kräva tillgång till publikationen inom 6 månader.

Som sagt målsättningen är att all offentligt finansierad forskning skall vara omedelbart tillgänglig 2026. Kungliga bibliotekets sammanställning visar att 2019 var andelen fritt tillgängliga artiklar 45% och preliminära data visar på att för 2020 kommer andelen öka till 52%. Det är med andra ord en bra bit kvar till målbilden även om utvecklingen går snabbt. Dessutom finns det några mätproblem som behöver åtgärdas framöver, vilka de intresserade kan läsa mer om i rapporten.

Datakällan Swepub inhämtar sin data från lärosätenas publiceringsdatabaser (repositorium). För vår del är det DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) där huvuddelen av de svenska lärosätena finns med.  Eftersom Swepub plockar data därifrån är själva registreringen i DiVA viktig för att kvalitetssäkra datan. Vid JU ligger ansvaret för kontrollen av posterna hos oss på biblioteket och en bibliotekarie går därför alltid igenom alla poster samt att det är en bibliotekarie som registrerar de flesta av dem. Syftet är att vi skall få en likartad registrering där all metadata kontrolleras och säkerställs före exempelvis import till Swepub.

Det skulle därför vara intressant att som fallstudium se hur siffrorna förhåller sig här hos oss när vi tar data direkt ur DiVA. Sammanfaller de med helhetsbilden för hela Sverige 2019. Jag avser att se närmare på de större kategorierna guld och hybrid samt deras hopsummerade total.

En närmare titt på utvecklingstrenden ger följande bild.

Det framkommer ganska tydligt att JU närmar sig andelen för hela Sverige och främst är det publicering genom stöd av transformativa avtal med hybridtidskrifter som ökar men även guld ökar vilket jag antar beror på att forskningsfinansiärerna är mer benägna att även säkerställa finansieringen av själva publikationen.

Den generella analyser ger vid hand att vi har ett digert arbete fram till 2026 för att uppnå öppen tillgång till alla vetenskapliga artiklar som finansierats genom skattemedel. Trenden är i varje fall tydlig, utvecklingen går framåt och det i en positiv riktning!

Tack till Stefan Carlstein för hjälp med att ta fram data ur DiVA.