Har bostadsorten och utbildningen någon betydelse för hur vi röstar?

Till att börja med är det viktigt att reda ut vad som mäts egentligen. Ibland baseras analyser som dessa på undersökningar som görs med individer som svarar på frågor kring hur de har tänkt att rösta. Det material som jag jobbat med är mer aggregerat och tittar på hur man röstat till riksdagen sammantaget i olika kommuner. Det innebär att det jag har information om är vad som kännetecknar kommunerna som röstar på ett visst sätt och inte vad som kännetecknar de enskilda individerna. Sedan finns det troligen ett samband eftersom kommunens röstningsmönster är summan av individerna som bor där. Analysen gäller valet 2018.

Ser du några tydliga regionala mönster i landet för hur man röstar?

Det finns definitivt regionala mönster då det gäller stödet för olika partier runt om i landet. Man kan något förenklat säga att det hänger ihop med de socio-ekonomiska strukturerna.

Finns det en koppling mellan utbildningsnivå i en region/på en ort och hur man röstar?

Detta är en faktor som kan relateras till hur man röstar i svenska kommuner. På de platser där en hög andel har en högre utbildning tenderar man i högre grad att rösta på Moderaterna, Liberalerna eller Miljöpartiet. Däremot är stödet lägre för Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Finns det en koppling mellan inkomstnivå i en region/på en ort och hur man röstar?

Det gör det eftersom det finns en koppling mellan andelen högutbildade och inkomstnivåer. Det gör att stödet för de olika partierna ser ut ungefär på samma sätt som för andelen högutbildade. Den enda egentliga skillnaden är att det också finns ett svagt negativt samband mellan inkomstnivåer och stödet för Vänsterpartiet.

Finns det tydliga mönster mellan hur man röstar i tätort/storstad/landsbygd?

Det gör det och detta är en fråga som har lyfts upp alltmer både i media och i politiken. Det här är också en fråga som jag har engagerat mig mycket i de senaste åren. Om vi ser på stödet till partierna i valet till riksdagen så ser vi ett starkare stöd för Moderaterna, Liberalerna och Miljöpartiet i städer, medan vi ser ett starkare stöd för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet på landsbygden. Det har varit många diskussioner kring huruvida Sverigedemokraterna lockar fler väljare på landsbygden. Det gör de delvis, men de fångar även många väljare i kommuner i södra delarna av landet som har en ganska hög befolkningstäthet. Det gör att mönstret för stödet för partiet och stad/land blir lite mer otydligt.

Finns det en koppling mellan boendeform och hur man röstar?

Det kan man säga att det gör, men kanske inte nödvändigtvis beroende på att det spelar roll vilken boendeform man har. Vad vi vet däremot är att fler bor i lägenhet i städer än på landsbygden. Det gör att man får mönster liknande de som vi hittar för stad och land.

Finns det tydliga skillnader i valmönster mellan orter med hög respektive låg andel icke svenskfödda medborgare?

I valet 2018 var det inte ett jättestarkt samband mellan andelen utrikesfödda och hur man röstade i svenska kommuner. Centern hade ett något svagare stöd i kommuner med en hög andel utrikesfödda. Miljöpartiet och Liberalerna hade ett något starkare stöd i dessa kommuner. Men på det stora hela var sambanden här ganska svaga. Däremot finns det starkare samband mellan flyktingmottagandet 2015, som ju var året då väldigt många flyktingar kom till Sverige, och hur man röstade i det senaste valet. De kommuner som tog emot flest flyktingar per invånare var också kommuner som i valet 2018 i högre grad röstade på Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, men också på Sverigedemokraterna. Dessa kommuner röstade också i lägre grad på Moderaterna, Liberalerna och Miljöpartiet.

Hur skulle du beskriva den typiska orten/samhället där respektive parti dominerar i riksdagsvalet?

Jag gjorde en liten sammanställning över detta efter valet 2018, där jag tittade på korrelationer mellan valresultatet till riksdagen och strukturerna i våra 290 kommuner. Resultatet såg ut ungefär enligt följande:

• Moderaterna

Dessa kommuner hade en högre medianinkomst, högre andel som utnyttjade RUT-avdrag, fler röstade på Liberalerna, befolkningen bodde tätare och en högre andel av arbetskraften var högutbildad. Moderaterna fick en lägre andel av rösterna i kommuner där fler röstade på Socialdemokraterna, kommunalskatten var högre, man tog emot fler flyktingar per invånare 2015, fler hade en kortare utbildning än 9 år och fler röstade på Vänsterpartiet.

• Socialdemokraterna

De kommuner där Socialdemokraterna får högst andel röster kännetecknas av att: kommunalskatten är hög, Vänsterpartiet har ett relativt högt stöd, man tog emot fler flyktningar per invånare under 2015, ungdomsarbetslösheten är relativt hög och en relativt hög andel förvärvsarbetar inte. Samtidigt får Moderaterna en lägre andel av rösterna i dessa kommuner, en lägre andel utnyttjar RUT-avdrag, Liberalerna har ett svagare stöd, medianinkomsten är relativt låg och befolkningsutvecklingen de senaste tio åren har varit svag.

• Centern

Centerpartiet är starkast i kommuner där man gett ett högt betyg i brukarbedömningen av hemtjänsten, där kommunalskatten är hög och där man i högre grad röstar på Kristdemokraterna. Partiet har ett svagare stöd i kommuner där befolkningstätheten är hög, där det finns en högre andel flerbostadshus, där man har en högre andel utrikesfödda och där fler röstar på Sverigedemokraterna.

• Liberalerna

Partiet får en högre andel röster i kommuner där utbildningsnivån är högre liksom medianinkomsten. Moderaterna får en högre andel röster i samma kommuner liksom Miljöpartiet. Här finns också fler individer som utnyttjar RUT-avdrag. De kommuner där Liberalerna får lägst stöd har högre kommunalskatt, fler röstar på Socialdemokraterna, det finns en högre andel med kort utbildning och man tog emot fler flyktingar per invånare 2015.

• Kristdemokraterna

En högre andel röster fick partiet i kommuner där en högre andel av individerna födda i ett land utanför Europa förvärvsarbetar, där man är mer nöjd med hemtjänsten, där Moderaterna och Centerpartiet får fler röster och där medianinkomsten är högre. En lägre andel röster får Kristdemokraterna i kommuner där en högre andel röstar på Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet. Det finns en högre andel flerbostadshus och en högre ungdomsarbetslöshet.

• Vänsterpartiet

Högst andel röster fick partiet i kommuner där även Socialdemokraterna fick en hög andel av rösterna. Kommunalskatten är relativt sett högre, man har en starkare inflyttning av unga i kommunen, en högre andel flerbostadshus och i allmänhet en högre andel unga. Partiet fick en lägre andel röster i kommuner där Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna fick en högre andel av rösterna, en högre andel utnyttjar RUT-avdrag.

• Miljöpartiet

Miljöpartiet fick en högre andel röster i kommuner där: det finns en högre andel högutbildade, Liberalerna har ett starkare stöd, befolkningsutvecklingen har varit starkare under det senaste decenniet, man bor tätare och medianinkomsten är relativt hög. Partiet får en lägre andel röster i kommuner där: en högre andel är lågutbildade, Socialdemokraterna är starkare, man tog emot fler flyktingar per invånare 2015, kommunalskatten är högre och Sverigedemokraterna har ett starkare stöd.

• Sverigedemokraterna

Mest stöd fick partiet i kommuner där en högre andel har en kort utbildning, ungdomsarbetslösheten är högre, en högre andel förvärvsarbetar inte och andelen utrikesfödda i kommunen har ökat de senaste tio åren. Sverigedemokraterna har ett svagare stöd i kommuner med en högre andel högutbildade, fler röstar på Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna. Det finns en högre andel flerbostadshus och en högre andel av föräldradagarna tas ut av pappan.

Värt att notera är att befolkningstätheten (stad-land) inte är signifikant relaterat till Sverigedemokraternas valresultat i svenska kommuner. Detta beror i hög grad på att de har ett starkt stöd i söder (där befolkningstätheten är relativt hög) jämfört med de norra delarna (där vi bor glesare). Delar vi upp landet i två delar: söder (Skåne + Blekinge) och resten av landet och kör om analysen ser vi att befolkningstätheten nu blir signifikant. Det innebär att om vi bara ser till kommunerna i Skåne och Blekinge så har Sverigedemokraterna ett starkare stöd där man bor glest. Detsamma gäller resten av landet där partiet också har ett starkare stöd där man bor glest.

Det är viktigt att komma ihåg att alla samband som vi talar om här är just samband och inget annat. Vi kan alltså inte säga att det ena påverkar det andra. Det är också viktigt att komma ihåg att vi talar om strukturer på kommunnivå och att det mycket väl kan skilja sig åt på individnivå eller till exempel i kvarter inom kommuner. Det är ändå intressant att se att mönstren skiljer sig åt mellan våra kommuner och kanske kan det hjälpa oss att förstå varför olika partier får sitt stöd i olika delar av landet.