Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Vaccinationer i svenska kommuner
Full disclosure - jag är en av de som hoppas på att en så stor del av befolkningen som möjligt förstår hur viktigt det är att vi vaccinerar oss (och om du undrar så ja, jag och samtliga i min familj har tagit båda doserna).
Av ren nyfikenhet surfade jag idag in på Folkhälsomyndinghets hemsida för att se hur långt vaccinationerna har kommit runt om i landet. Och när jag nu ändå sitter med siffrorna - varför inte göra en snabb analys av läget? Låt oss till att börja med titta på hur stor andel av befolkningen som fått första (karta 1) respektive andra (karta 2) dosen:
Andelen som tagit första dosen varierar mellan 62 procent till 92 procent. Genomsnittet för kommunerna är 82 procent. Andelen som har tagit andra dosen varierar mella 44 procent till 81 procent, med ett medelvärde på 64 procent i kommunerna.
Men en något mer intressant fråga är kanske vilka faktorer som kan relateras till andelen som vaccinerat sig? Jag har därför gjort en snabb korrelationsanalys för att se vad vaccinationsandelen kan relateras till. Jag har valt att relatera siffrorna med några variabler som vi använde till ett arbete som fokuserade på spridningen av covid under första vågen och som då var aktuella att analysera. Jag är medveten om att det kan finnas en rad andra variabler som också skulle kunna vara intressanta i sammanhanget.
Innan vi kommer till analysen är det viktigt att poängtera att en korrelation aldrig visar på ett orsakssamband. Det visar enbart på en statistiskt signifikant relation mellan två variabler. Det kan också vara så att det finns andra orsaker till att dessa relationer blir signifikanta. Med detta sagt, låt oss ta en titt på korrelationstabellen nedan:
En korrelation kan gå mellan värdena 1 (helt positivt samband) och -1 (helt negativt samband). Värdet 0 visar på att det inte finns något samband alls. Stjärnorna visar graden av signifikans.
Till att börja med så är det i princip samma kommuner som kommit långt med både första och andra dosen. Korrelationen här är relativt hög (0,726). En högre andel är också vaccinerade i kommuner med lägre befolkningstal och befolkningstäthet. Figuren nedan visar på sambandet mellan andelen som tagit första dosen och befolkningsstorleken:
I kommuner där det finns en större andel äldre (över 70 år) har man kommit längre med vaccinationerna.
Däremot finns det inte något signifikant samband mellan den genomsnittliga disponibla inkomsten och vaccinationsgrad. Inte heller är sambandet signifikant med inkomstfördelningen i kommunen.
En variabel som är relativt starkt korrelerad är genomsnittlig hushållsstorlek i kommunen, liksom andelen utrikesfödda (även när vi tar med andra generationens invandrare). De senare korrelationerna är bland de starkare. Figuren nedan visar sambandet i svenska kommuner mellan andelen som tagit andra dosen och andelen utrikes födda:
Andelen som vaccinerat sig är något högre i kommuner med många singelhushåll och en högre andel av s.k. frontline workers - dvs. den typen av yrken som under pandemin behövde fortsätta att arbeta eftersom de hade nyckeljobb ur ett samhällsperspektiv. Andelen arbetslösa är negativ och signifikant då det gäller första dosen, men däremot inte för andelen i kommunen som tagit den andra dosen.
Detta är en snabb analys och det är viktigt att komma ihåg att vi tittar på kommuner och inte individer. Men med tanke på att frågan diskuteras relativt ofta i media så tänkte jag ändå att det kunde vara intressant att visa några siffror på hur sambanden ser ut.
Och se nu till att vaccinera er!
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.