Vart tar Stockholmarna vägen?

2021-03-03
Stockholm skyline

Just nu är den vanligaste frågan jag får om pandemin kommer att vara slutet på urbaniseringen (och där är svaret nej, om du undrar). När jag förklarar varför jag inte tror att så är fallet kommer följdfrågan: ”men Stockholm då, minskar inte Stockholm nu”? Och det är lätt att tro att så är fallet.

För detta är en het fråga i media, som ofta illustrerar utflyttningen från Stockholm med ett par med barn som nu i stället köpt sig ett hus på landsbygden, långt bort från alla urbana miljöer.

Men är detta en rättvis bild av det som händer? För att förstå utvecklingen måste man först bena ut en rad saker.

1. Stockholm minskar inte i befolkning

Befolkningsökning i Stockholms stad 2015-2019

Figuren här visar befolkningsökningen i Stockholms stad sedan 2015 till 2019 (det senast tillgängliga året från SCBs hemsida), där siffrorna inte på något sätt är negativa. Ökningstakten varierar däremot från år till år. Men det är få kommuner i landet som faktiskt ökar med mer än 10 000 invånare på årlig basis. Det finns i princip två sätt på vilken en kommun kan öka i befolkning: antingen föds det fler än vad det dör, och/eller flyttar fler in än vad det flyttar ut.

2. Det är faktiskt fler som flyttar från Stockholm än till Stockholm

Men här behöver vi reda ut begreppen. Flyttar kan ske på två sätt: inom landet eller utomlands. Så hur ser det ut i Stockholms fall? Figuren nedan visar på dessa strömningar sedan 2015:

Flyttströmmar till stockholm

Utifrån detta ser vi att samtliga år är det fler utflyttningar än inflyttningar. Ökningen baserat på flyttningar är alltså relaterat till flyttar in och ut från Sverige. Däremot har Stockholms stad ett flyttunderskott om man bara ser till flyttarna inom landet.

3. MEN - Den vanligaste flytten för någon som bor i Stockholms stad är att flytta till en närliggande kranskommun i Stockholmsregionen

För att återgå till startpunkten i denna bloggpost – den vanligaste flytten från Stockholm är alltså inte en landsbygdskommun långt bort från storstaden utan Huddinge, Solna, Nacka, Sundbyberg, Järfälla, Haninge, Botkyrka, Lidingö, Täby…innan Uppsala dyker upp på plats 11. Det är i princip enbart andra kommuner i Stockholmsregion alternativ andra stora kommuner i landet som tar emot de allra flesta av de som flyttat ut från Stockholm till en annan kommun inom landet.

Utflytten från Stockholms stad är knappast en grön våg att tala om utan snarare troligen ett resultat av brist på bostäder inne i stan, prisnivåer på bostäderna, i vissa fall i kombination med en önskan om fler kvadratmeter – utan att för den skull komma på ett sådant avstånd att det inte går att pendla till Stockholm.

De flesta kommuner i Stockholms län har fler som flyttar in än vad som flyttar ut

Det går alltså inte att diskutera denna fråga enbart baserat på hur siffrorna ser ut i en enskild kommun. Inte heller går den att diskutera på länsnivå, eftersom skillnaderna kan vara stora mellan olika kommuner. Här är t ex siffrorna för 2019 på riktad inflytt och utflytt från varje kommun (dvs. flyttar från och till en annan svensk kommun) för samtliga kommuner i Stockholms län. Jag valde det senaste året eftersom det skulle bli många kolumner om vi kör för samtliga fem år som visats ovan när vi har både in- och utflytt:

Och tar vi en titt på befolkningsförändringen som helhet – dvs. inklusive flyttar inom och utom landet, samt födslar och dödsfall – ja, då ökar befolkningen i de allra flesta av kommunerna i Stockholms län:

Även om det av många uppfattas som en smaskig nyhet i media att Stockholm tappar, så bör man hålla sig lite med att dra slutsatsen att det är en ny grön våg på gång. Att porträttera utflytten från Stockholm på detta sätt i media, och att sedan illustrera det med några som valt att lämna storstaden för att flytta till landsbygden, riskerar att ge en väldigt missvisande bild av hur utvecklingen ser ut. De allra flesta som lämnar Stockholms stad gör det för en närliggande kranskommun i samma region.

Därmed inte sagt att det inte finns de som väljer att lämna staden för landsbygden – men de är inte tillräckligt många för att göra ett ordentligt avtryck i statistiken.

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.