Vad förklarar spridningen av Corona i svenska kommuner?

2021-01-12

Den andra vågen kom nog med mer kraft än vad någon av oss kunde ana. Efter en något lugnare sommar hade vi nog alla hoppats på att det skulle hålla i sig även under hösten.

Klart är att vissa platser tycks ha drabbats hårdare än andra platser. Det har även givits en rad potentiella förklaringar till varför så är fallet. Bland annat har det spekulerats i om platser med större befolkningsmängd/högre befolkningstäthet drabbats hårdare. Stockholmsregionen var hårt drabbad under våren. På samma sätt drabbades New York hårt i USA under första vågen. Viss forskning har lyft att platser med lägre inkomster och en högre andel utrikesfödda haft det svårare. I Sverige har vi diskuterat problematiken med åldringsvården i samband med pandemin. Vi har även diskuterat om platser som hade sitt sportlov samtidigt som utbrottet var som värst i Italien och sedan var platser som drabbades hårdare. En annan förklaring som lyfts upp är att platser som tidigt fick in fall av corona hade kortare tid att mobilisera och därmed också drabbades hårdare.

Det finns helt enkelt väldigt många förklaringsmodeller till varför den geografiska spridningen kan ha sett olika ut runt om i vårt land. Jag har därför, tillsammans med min kollega Richard Florida, försökt att använda den data som finns tillgänglig från Folkhälsomyndigheten och som redovisar antalet fall per vecka från och med den 3 februari till och med den 2 augusti för svenska kommuner, och sedan se i vilken grad den signifikant relatarar till vissa av de förklaringar som getts ovan. För den som vill läsa hela arbetet så finns det tillgängligt här.

Men låt oss börja med att titta på hur läget såg då det gäller antal bekräftade smittofall per invånare i början, mitten och slutet av den första vågen (vecka 10, 20 och 30):

I början är det tydligt att de första bekräftade fallen dyker upp kring främst Stoockholm, men även Göteborg och Malmö. När vi kommer in i vecka 20 har vi en betydligt bredare spridning i sydöstra delarna av landet, men det finns också några platser som sticker ut i norra delarna av landet (som annars har relativt få fall på övriga platser). Vecka 30 är i princip ingen kommun opåverkad utan spridningen finns över hela landet, men fortfarande i högre grad på samma platser som vecka 20 hade en överrepresentation.

Nu kan man förvisso säga att antalet fall kan vara något osäkert, eftersom testningen inte kom igång så tidigt och många fall säkert gick under radarn. Men om vi gör ett nedslag i vecka 30 och ser på sambandet mellan antalet fall (dittills) och antalet döda per invånare så finns det ändå ett tydligt sådant:

Men vad kännetecknar då kommunerna som haft fler bekräftade fall av covid per invånare under den första vågen? Lite kort hittar vi bland annat ett signifikant samband med följande faktorer:

Det är platser med fler invånare och högre befolkningstäthet
Genomsnittsåldern är lägre (detta hänger med all sannolikhet ihop med första punkten eftersom medelåldern är lägre i stora städer).
Inkomsten, liksom inkomstklyftorna, är något högre (hänger säkert också ihop med punkt 1 ovan, då inkomsterna är högre i stora städer).
Det genomsnittliga antalet personer i hushållen är fler och det finns en högre andel hushåll där det bor både en person över 70 och en person under 15 (ett s.k. intergenerational household). Det bör dock tilläggas att denna andel är oerhört låg i princip i samtliga kommuner.
Det finns en högre andel utrikesfödda i dessa kommuner.
Kommunen är en av de 40 som IVO lyfte som särskilt drabbad då det gäller dödsfall i COVID-19 inom åldringsvården.
Kommunerna fick in sitt första fall av covid tidigt.
Platsen är i hög grad uppkopplad mot världen genom flygtrafik.

Det finns alltså en rad faktorer som signifikant kan relateras till antalet covid-fall per invånare. MEN – och detta är ett stort men – när vi använder dessa faktorer för att förklara variationen i covid 19-fall mellan kommuner så förklarar de ändå sammantaget väldigt lite. Det tycks som att det faktiskt varit en mycket hög grad av slump vilka kommuner som drabbats i högst grad. Tabellen nedan visar totala antalet fall per kommun liksom antalet fall per invånare i vecka 32 (dvs. i slutet av den första vågen):

Helt väntat hittar vi de stora kommunerna med flest antal fall, vilket självfallet relateras till att det bor fler personer här. Men tittar vi på antal bekräftade fall per invånare så är många mindre kommuner som finns på listan, blandat med större kommuner – helt enkelt platser med väldigt olika karaktäristika.

Det tycks alltså inte riktigt så enkelt som att säga att stora platser varit mer drabbade. Inte heller tycks de faktorer som vid första anblick borde spela roll för spridningen runt om landet förklara särskilt mycket (även om de är signifikanta). Det tycks faktiskt som om en hög grad av slump har påverkat vilka platser som varit mest eller minst drabbade under den första vågen av pandemin.