Amerikanska presidentvalet och online access

I Sveriges fall var vi väldigt tidiga med att ha tillgång till datorer (inte minst beroende på att vi i början av 2000-talet ofta förmånligt kunde inhandla en dator via våra arbetsgivare, den s.k. hem-PC-reformen). Vi har också tidigt haft strategier för att en stor del av befolkningen ska ha tillgång till internet.

I den amerikanska Census-undersökningen uppger amerikaner huruvida de har en dator i hemmet samt om de har tillgång till internet och det finns en viss variation mellan de olika staterna. Så låt oss titta på hur dessa siffror relaterar till prognoserna i presidentvalet:

I de stater där Biden har starkast stöd är det en högre andel av hushållen som har tillgång till en dator, medan det motsatta gäller för Trump.

Om vi istället ser på tillgången till bredband så ser det ut enligt följande:

Även här finns det en skillnad mellan de staterna. De som i högre grad stödjer Biden har också i högre grad tillgång till bredband. För Trump är läget det motsatta.

Tillgång till bredband kan ju dels vara att platsen man bor på faller utanför där infrastrukturen är tillgänglig. Detta är en diskussion som vi ofta har i Sverige där många platser på landsbygden har en så pass dålig uppkoppling att det är svårt att genomföra många vardagsärenden.

Men det kan också vara en inkomstfråga i USA, där många fler kategoriseras som ”living below the poverty line”, dvs. ligger under den gräns där man anses vara fattig. Då kan det tänkas att tillgång till bredband hamnar relativt långt ner på prioritetslistan.

Självklart finns det tillgång till fler kanaler som radio och TV för att hålla sig uppdaterad på det som händer inför presidentvalet. Men det skulle också kunna innebära en viss begränsning av att ta del av annan information som gör att man får en begränsad kunskap om det som sker i samhället som helhet.