Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Biden, Trump och staternas yrkesstrukturer
I ett par tidigare bloggposter har jag visat dels på sambandet mellan valprognoser och grad av urbanisering, dels på valprognoser och utbildningsnivåer i amerikanska stater. De stater som har en lägre andel boende i urbana miljöer samt där utbildningsnivåerna är lägre, där visar prognoserna att Trump kommer att få ett starkare stöd. Biden å sin sida hittar sitt stöd i stater som karaktäriseras av det motsatta (fler i urbana områden och högre utbildningsnivåer).
Men skillnader i strukturer mellan staterna går bortom grad av urbanisering och utbildning. Det speglas även i den typ av jobb som erbjuds. Inom vår forskning brukar vi dela upp yrken i tre olika kategorier: creative class – som är jobb där man i hög grad får betalt för att tänka på jobbet och som ofta kräver en högre utbildning, service class – vilket är yrken som utför tjänster men som oftast inte kräver en högre utbildning, samt working class – vilket är mer fysiska jobb. (Jag är väl medveten om att det finns en rad gråzoner inom olika yrken, men från början gjordes kategorierna baserat på vad individer i olika yrkesgrupper själva uppgav att man gjorde när man utövade sitt yrke).
Så i vilken grad kan de prognoser inför amerikanska presidentvalet relateras till de typer av jobb som staterna i hög grad har att erbjuda? Figurerna nedan visar på sambanden:
De stater som har en hög grad av ”creative class” eller det som vi på svenska kanske skulle kalla kunskapsjobb – där tenderar man i högre grad att stödja Biden.
När det gäller working class jobb ser bilden motsatt ut:
I stater med högre andel traditionella arbetarklassjobb tenderar stödet att vara starkare för Trump än för Biden.
När det gäller den så kallade service class-andelen så är sambandet insignifikant:
Denna sista grupp är den största och utgör cirka 50 procent av alla arbetstillfällen i USA. De är dessutom ofta dåliga jobb i USA med osäkra villkor och låg betalning. När vi ser på denna aggregerade nivå tycks det alltså inte som att varken Trump eller Biden tilltalar stater med en högre andel av denna yrkeskategori i någon högre utsträckning.
Däremot visar figurerna klart att Trump hittar sitt stöd i stater men en högre andel arbetarklass och en lägre andel kunskapsarbetare.
Detta kan naturligtvis också speglas i inkomster och inte minst inkomstskillnader i de olika staterna. Men det tänkte jag titta på nästa gång.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
