Vilka är våra ”frontline workers”?

Orden symboliserar hur soldater i krig är de som står vid frontlinjen och försvarar oss. Men i dagens corona-kris har man börjat tala om en annan grupp av så kallade ”frontline workers” – nämligen de som nu arbetar i första led i en tid då ett annat slags ”krig” ska utkämpas.

Det är de grupper som vi ofta ser på TV idag iklädda skyddsutrustning. Det är de som inte kan låta bli att gå till jobbet, trots att det i dessa dagar är både tungt och obekvämt, samtidigt som arbetet också innebär en förhöjd smittrisk för egen del.

I Italien och Spanien har vi sett bilder på personer som från sina balkonger hurrar för dessa ”frontline workers” när de kommer hem från sina arbetsskift.

Men vilka är egentligen våra frontline workers? Baserat på en analys från Todd Gabe Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., en ekonom vid University of Maine, som har kartlagt vilka yrkeskategorier som ingår i första ledet av denna grupp, så har jag här plockat upp motsvarande yrken i svensk statistik för att se vilka denna grupp egentligen utgörs av i vårt land.

Enligt Todds definition är det följande yrken: ” the grocery clerks, delivery workers, transit workers, food service workers, emergency responders, physicians’ assistants, and nurses’ aides”. Jag har också valt att lägga till läkare, som helt klart också står i frontlinjen just nu. Jag jämför denna grupp med övriga yrkesverksamma just nu.

Så vilka är då dessa individer? Baserat på data från SCB tänkte jag titta lite närmare på vilka dessa individer är som just nu jobbar i den svenska frontlinjen.

• Till att börja med så har de en något lägre genomsnittsålder än övriga: 41,2 år jämfört med 42,2 år för övriga.
• En högre andel är kvinnor. Bland frontline workers så är hela 75 procent kvinnor. I gruppen övriga yrkesverksamma är det enbart 45 procent.
• Andelen som är utrikes födda är högre bland frontline workers än bland övriga yrkesverksamma. I gruppen är 25 procent födda i ett annat land att jämföra med 19 procent bland övriga.
• Lönen är också lägre i genomsnitt för denna grupp. De tjänar enbart 82 procent av den genomsnittliga lönen i landet. Här är det dock viktigt att poängtera att det delvis kan förklaras av att det finns många som jobbar deltid inom dessa sektorer, något som jag här inte har information om och därför inte kan justera för.

Todd Gabes analys visar att amerikanska frontline workers ofta har längre till jobbet och är beroende av ”public transportation” för att ta sig till arbetet. I min data har jag inte någon möjlighet att se hur individer tar sig till jobbet. Däremot kan jag se andelen som bor i en kommun och arbetar i en annan kommun (och som kanske därmed per definition har en längre sträcka till jobbet). Dock hittar jag inte att den andelen skulle vara högre för våra ”frontline workers”. Bland dessa så är det 72 procent som bor och arbetar i samma kommun, vilket kan jämföras med 63 procent för övriga yrkesarbetande.

Dessa individer i vår frontlinje gör just nu gör en enorm insats för att många sjuka ska få hjälp och samtidigt få vår tillvaro att fungera så bra som möjligt. Det är yrkeskategorier som till vardags kanske inte får så stor uppmärksamhet. Krisen har visat hur viktiga dessa jobb trots allt är för vårt samhälle.

Här hittar du mina övriga inlägg om Covid-19.