Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Om COVID-19 och regioners storlek
”Stormen är här ” sa Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm häromdagen. Han syftade på att antalet fall ökat väldigt snabbt under det senaste dygnet. De senast uppdaterade siffrorna från Folkhälsomyndigheten 
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.visar just hur Region Stockholm har i särklass flest fall av COVID-19 (per den 26 mars). Det är också den region som per samma datum har flest antal avlidna pga viruset.
Men samtidigt är det också den region som har i särklass flest invånare, så med andra ord kan vi också förvänta oss fler fall här. Jag har därför tagit regionernas rapporterade siffror över avlidna pga COVID-19 och därefter räknat om dem per 10 000 invånare i regionen. Tabellen nedan visar detta:
Faktum är att även om Stockholm har flest fall som avlidit hittills (42 så har Region Sörmland ännu fler fall i relation till antalet invånare (0,3 per 10 000 att jämföra med 0,18 per 10 000 invånare i Region Stockholm). Region Skåne som hittills har 3 avlidna (den fjärde mest drabbade regionen hittills) har en väsenligt lägre siffra om vi tar hänsyn till antalet människor som bor i regionen.
Tittar vi på samma siffror i kartform så får vi följande bild (även om kartan visar kommuner så har jag aggregerat upp värden till regionnivå):
Men vilket samband tycks det då finnas mellan befolkningsstorlek och befolkningsdensitet å ena sida och antal avlidna per invånare givet läget fram till den 26 mars. Figurerna nedan visar på relationerna:
Faktum är att sambandet inte är signifikant (åtminstone inte i dagsläget). Visserligen har både Region Sörmland och Region Stockholm ett högre antal avlidna per invånare, men det finns också regioner som Region Skåne och Västra Götalandsregionen som har många invånare men där antalet avlidna per invånare fortfarande är lågt.
Nu är detta en ögonblicksbild och läget kan naturligtvis förändras, men för tillfället tycks det inte som att större regioner per automatik blivit mest drabbade. Detta är också i linjer med den forskningssammanställning av hälsoeffekter i samband med spanska sjukan för hundra år sedan gjord av journalisten Eric Jaffe som också visar att snarare var andra faktorer som avgjorde hur bra det gick för olika platser. Men mer om det en annan gång.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
