Flyktingvågen och krympande kommuner

Faktum är att jag addresserade den här frågan redan 2015 på DN debatt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., men det finns all anledning att följa upp den igen. Som mannen i publiken noterade växte i princip alla svenska kommuner befolkningsmässigt under 2015 – många för första gången på länge. Men som jag och Sofia Wixe noterat i en tidigare bloggpost Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.placerades en väsentligt större del av de som kom i kommuner som på många sätt hade sämre förutsättningar för integration. Eftersom det rörde sig om en stor mängd människor på kort tid och läget på många sätt blev akut placerades en stor del av de som kom i kommuner som hade tillgång till bostäder, men i många fall sämre tillgång till jobb.

På SCBs hemsida kan man nu ladda ner statistik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som till viss del kan illustrera utfallet – i vart fall kortsiktigt. Jag har därför laddat ner statistik där jag tittar på hur det gick på arbetsmarknaden för de som kommit till landet med skälet att de är ”skyddsbehövande och dess anhöriga”. Jag tittar på år 2016, dvs. året därpå (och det senaste året som finns tillgängligt i dagsläget från SCB) och ser hur stor andel i denna grupp som var öppet arbetslös detta år. Det är dock viktigt att notera att siffrorna som nu presenteras inte enbart gäller bara de som kommit år 2015, utan det kan också gälla mottagande under tidigare år. Jag har även delat upp gruppen för de som har en eftergymnasial utbildning och de som enbart har en förgymnasial utbildning. Många mindre kommuner har argumenterat för att mottagandet skulle kunna vara ett sätt att motverka kompetensbrist i de fall där de som kommit haft en eftergymnasial utbildning.

Tittar vi på det genomsnittliga utfallet så är det också en viss skillnad mellan grupperna, men siffrorna är fortfarande höga. I genomsnitt var 50,4 procent av de med eftergymnasial utbildning öppet arbetslösa och hela 59,2 procent av de med förgymnasial utbildning. Men skillnaderna är stora mellan kommunerna. Som lägst var bara 13,3 procent av de med hög utbildning i denna grupp öppet arbetslösa och de med låg utbildning 28,2 procent. Som högst var siffrorna 87,8 procent för de högutbildade och 88,9 procent för de med låg utbildning.

Kartorna nedan illustrerar skillnaderna mellan svenska kommuner och i vilken grad de som immigrerat av skyddsskäl (och deras anhöriga) varit öppet arbetslösa år 2016 uppdelat baserat på deras utbildningsnivå (vissa kommuner saknas siffror för):

Klart är också att de kommuner som varit framgångsrika i att integrera de som kommit till landet för skyddsbehov och varit högutbildade på arbetsmarknaden samtidigt varit mer framgångsrika i att integrera de lågutbildade individerna på arbetsmarknaden. De gröna områdena täcker ungefär samma geografiska ytor i båda kartorna, precis som de röda områdena gör. Samtidigt är det tydligt att de gröna områdena är klart överrepresenterade i storstadsregionerna samt i vissa mellanstora städer. Figuren nedan visar relationen mellan de två för de kommuner vi har uppgifter för:

De kommuner som tog emot flest flyktingar år 2015 var också de som året efter hade högst andel av de som kommit till landet av skyddsskäl i öppen arbetslöshet och så var fallet både för de som är hög- och lågutbildade. Men det är också värt att notera att det finns vissa kommuner som tagit emot en relativt hög andel som faktiskt har bland de lägre arbetslöshetsnivåerna  i landet för dessa grupper. En del kan i detta sammanhang lyfta att ett år (för många kom ju under 2015) är en väldigt kort tid och det är naturligtvis korrekt. Samtidigt så hade många av de kommuner som tog emot fler flyktingar per invånare redan platser med tuffa utmaningar på arbetsmarknaden, vilket med stor sannolikhet gör det svårt att hitta ett arbete där som nyanländ.

För att återknyta till där vi började – kommer flyktingvågen 2015 vara det som vänder trenden för krympande kommuner? Svaret är med stor sannolikhet nej. För med brist på integration på arbetsmarknaden kommer denna grupp ha få saker som håller dem kvar i de kommuner där de inte kan få jobb, utan med stor sannolikhet kommer många av dessa att lämna platserna bakom och flytta mot kommuner med bättre förutsättningar när möjlighet ges. Detta är också de mönster som Arena för tillväxt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.sett då det gäller ”sekundärflyttning” (dvs. när man får bestämma själv var man ska bo) hos invandrare som kommit till landet tidigare (se kartan på sid 12 i Arena för tillväxt rapport).

Och det finns tecken på att en liknande omförflyttning börjat ske även för de som kom 2015. SCB publicerade nyligen uppdaterade siffror på befolkningsutveckling i svenska kommuner och många av de kommuner som tog emot en stor mängd flyktingar per invånare och som 2015 därför ökade sin befolkningsmängd ordentligt har nu börjat krympa igen (i vissa fall med samma omfattning som ökningen 2015), Med andra ord finns andledning att tro att omförflyttningar i geografin till viss del kommer att pressa ner dessa höga arbetslöshetssiffror för de individer som kommit till landet. Men det innebär också att många av de kommuner som sett mottagandet som ett sätt att bryta den svaga utvecklingen i befolkningssiffrorna kommer att ha kvar samma tuffa utmaning framöver.