Vilka kommuner är mest beroende av offentliga jobb?

2017-05-02

I förra veckan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. tittade jag på de kommuner som hade en högst andel offentliga jobb – med andra ord de kommuner som har högst beroende av offentliga jobb på den lokala arbetsmarknaden. Anledningen till att jag tog fram den här statistiken var att det finns en debatt om huruvida Stockholm har en överrepresentation av de jobb som vi finansierar via skattsedeln. Om man tittar på offentliga jobb i allmänhet så visade det sig att Stockholm var en av de kommuner i landet som faktiskt hade lägst andel offentliga jobb.

Men vad kännetecknar egentligen kommuner som har en hög andel offentliga jobb? För att besvara den frågan körde jag en korrelationsanalys. Det är viktigt att poängtera att en korrelationsanalys aldrig kan visa på vad som påverkar vad (dvs. kausalitet) utan bara testar om det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan två separata variabler.

Jag tog helt enkelt andelen offentliga jobb i samtliga svenska kommuner och korrelerade mot andra variabler som det skulle kunna tänkas relateras till. Resultaten visar att det i allmänhet är ganska svaga sådana relationer i allmänhet. Listan nedan visar dock vilka faktorer som har en positiv relation (+), en negativ relation (-) eller helt enkelt inte någon relation alls (0).

Låt oss börja med faktorer som relaterar till stad-land och storleken på kommunen:

Befolkningsstorlek (0)

Befolkningstäthet (-)

Med andra ord så är befolkningstäta kommuner relativt lägre andel offentliga jobb, medan det inte finns något samband med befolkningsstorleken.

Hur ligger det då till med ekonomiska faktorer:

BNP per capita (-)

Genomsnittlig inkomst (0)

Kommunalskatt (+)

Kommuner med högre andel offentliga jobb har alltså en högre kommunalskatt i allmänhet och producerar lägre ekonomiska värden per invånare. Däremot tjänar inte människor varken mer eller mindre i genomsnitt i dessa kommuner.

Låt oss därefter se hur det relateras till arbetsmarknaden och utbildningsnivån:

Andel högutbildade (0)

Andel som inte förvärvsarbetar (+)

Kommuner som har en högre andel offentliga jobb har alltså varken högre eller lägre andel högutbildade, men däremot en något högre andel som inte förvärvsarbetar.

Slutligen, finns det något samband mellan vilka partier kommunerna röstade på i riksdagsvalet?

Moderaterna (-)

Liberalera (0)

Kristdemokraterna (-)

Centern (0)

Socialdemokraterna (+)

Vänsterpartiet (+)

Miljöpartier (0)

Sverigedemokraterna (0)

I kommuner där man hade en högre andel offenliga jobb röstade man alltså i högre grad på Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och i lägre grad på Moderaterna och Kristdemokraterna, medan det inte fanns något statistiskt säkerställt samband med övriga partier.

Sammantaget ska det sägas att samtliga korrelationer är relativt svaga om än signifikanta på 1-procentsnivån. Och vad de säger är att större städer inte på något vis tycks ha en överrepresentation av jobb som vi finansierar via skattsedeln. Det kan vara viktigt att ha med sig när vi diskuterar var den här typen av jobb ska placeras i framtiden.