Så här har utbudet av skolor förändrats

2017-02-07

I veckan är Stefan Löfven ute och reser ”i resten av landet”. Det finns nämligen mycket stora utmaningar i just resten av landet. I takt med att befolkningen flyttar mot städer så uppstår utmaningar som exempelvis möjligheten att tillhandahålla en god offentlig service. Jag har i några bloggposter belyst situationen vad gäller antal anställda poliser per kommun och även jämfört denna siffra med antal anställda på Systembolaget Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I ett par bloggposter tänkte jag nu gå vidare till skolans värld. För skolverksamheten tenderar att påverkas av att befolkningen minskar. Då det framförallt är den yngre generationen som flyttar från mindre kommuner mot större städer så påverkas även medelåldern i kommunerna som fler lämnar än vad man flyttar till. Och i takt med att medelåldern ökar så föds det färre barn. Sammantaget sätter det tryck på skolverksamheten eftersom antalet barn blir allt färre. Detta är en utmaning som inte sällan lyfts när jag är ute och föreläser i mindre kommuner.

Jag tänkte därför ta och titta på hur det ser ut i svenska kommuner på skolfronten och hur situationen har förändrats mellan år 1990 och 2013 (vilket är det senaste året jag har detaljerad statistik för). Jag har i denna analys identifierat samtliga grundskolor i Sverige vid dessa båda tidpunkter och sett hur många som har försvunnit, hur många som har tillkommit samt hur många som haft en verksamhet vid båda tillfällena. För Sverige som helhet ser siffrorna ut som följer:

Sedan 1990 har 2153 grundskolor försvunnit ur statistiken
Sedan 1990 har 1553 nya grundskolor tillkommit till statistiken
Det fanns 2954 grundskolor som var verksamma vid båda dessa tillfällen.

Nu ska man komma ihåg att det inte nödvändigtvis behöver innebära att en skola försvunnit helt fysiskt. Det kan också vara så att den ombildats mellan 1990 och 2013 och helt enkelt har en ”ny identitet” i statistiken. Men fortfarande kan vi säga att det finns 600 färre registrerade grundskolor år 2013 än år 1990,

Låt oss nu gå vidare och titta på hur den här förändringen fördelat sig över svenska kommuner. I kartan nedan visar jag antal registrerade skolor år 2013 minus antal registrerade skolor år 1990 i svenska kommuner*:

Det är 211 kommuner som har färre registrerade grundskolor idag än vad de hade 1990. Utav dessa har 84 stycket förlorat minst 5 registrerade grundskolor mellan dessa år. I 31 kommuner är läget oförändrat, medan 43 kommuner idag har fler registrerade grundskolor än vad man hade år 1990. Allra flest grundskolor tillkom i Stockholm (+95), Göteborg (+69) och Malmö (+19).

Samtidigt vet vi att dessa tre kommuner vuxit väldigt mycket befolkingsmässigt mellan dessa år och för att göra en rättvis jämförelse så tittar vi därför på förändringen i antalet grundskolebarn mellan 1990 och 2013. Jag justerar även för att 6-åringar går i skolan år 2013, vilket inte var fallet år 1990. Kartan nedan visar på förändringen i antalet skolbarn*:

Förändring i antal skolbarn 1990 till 2013

Det är ganska enkelt att se sambandet mellan förändringen i antalet skolor (kartan överst) och förändringen i antal skolelever. Sammantaget var det 165 kommuner som hade färre grundskolebarn år 2013 än vad de hade år 1990. I tio av dessa kommuner hade man tappat 500 skolelever eller fler. I 38 kommuner hade man tappat fler än 300 skolelever. Samtidigt så ökade antalet skolelever i Stockholm, Göteborg och Malmö – de tre kommuner som hade störst antal nytillkomna skolor – med 35592, 15939 respektive 10661 skolelever mellan 1990 och 2013. Det här är inte en obetydligt ökning vilket givetvis kräver ökade resurser.

Men låt oss nu gå vidare och se hur många skolor som finns per 100 skolelever i svenska kommuner. Vi börjar med att titta på hur läget var år 1990:

Här sticker de norra delarna av Sverige ut. Faktum är att år 1990 fanns det hela 43 kommuner som i genomsnitt hade 1 skola per 100 barn eller mer. En överväldigande majoritet av dessa kommuner var belägna i norra delarna av landet. Samtidigt var det 69 kommuner som hade 0,5 skolor per 100 elever i genomsnitt. Det innebär att i dessa 69 kommuner så var det redan 1990 i genomsnitt dubbelt så många barn per skola eller ännu mer än de 43 kommuner som hade minst en skola per 100 barn i genomsnitt.

Hur ser då läget ut år 2013. Kartan nedan illustrerar detta:

Nu har det mörkblå området krympt väsentligt. År 2013 var det bara tio kommuner i Sverige som i genomsnitt hade 1 skola per 100 barn eller fler. Dessa kommuner var Storuman, Jokkmokk, Vindeln, Sorsele, Strömsund, Arjeplog, Nordmaling, Överkalix, Härjedalen och Pajala – samtliga belägna i norra delarna av landet. Samtidigt har antalet kommuner som nu i genomsnitt har 200 barn eller fler per skola ökat till 134 stycken.

Och slår vi ihop dessa båda kartor och ser på förändringen i antal skolor per barn mellan 1990 till 2013 så får vi följande karta:

Förändring i antal skolor per 100 barn 1990 till 2013

I enbart 35 kommuner i Sverige finns det idag fler skolor per skolbarn än vad det fanns år 1990. Det största tappet i antal skolor per skolbarn ser vi i kommuner i norra delarna av landet. Det är överlag kommuner som tappat väldigt många skolbarn mellan dessa år, men som alltså tappat ännu fler skolor. Samtidigt är det kommuner som tidigare hade en väldigt stor mängd skolor i relation till antalet elever jämfört med andra delar av landet.

Och just här ligger hjärtat av lands- och glesbygdsutmaningen. För skolor kommer med stora fasta kostnader och kan man inte slå ut denna kostnad på så många elever, t ex för att dessa bor väldigt glest, så blir skolverksamheten relativt sett mycket dyrare. Samtidigt har vi växande kommuner som mycket snabbt ökat i antalet barn och som måste garantera en bra skola till alla dessa elever och som därför kräver fler resurser baserat på detta. Det är helt enkelt två olika typer av utmaningar som båda kräver stora resurser för att lösa – samtidigt som budgeten alltid är begränsad. Till syvende och sist kommer det att bli politiska beslut som avgör hur dessa resurser fördelas och Stefan Löfvens resa genom Sverige kommer inte en dag försent. För både växande och krympande kommuner väntar på besked om vilka resurser de på sikt kan förvänta sig till sin offentliga verksamhet.

*på grund av förändringar i kommundefinitioner mellan 1990 så har jag låtit fem kommuners värden år 2013 gå upp i de kommuner de tillhörde år 1990. Dessa kommuner är Trosa och Gnesta som jag räknar in i Nyköping, Knivsta som räknas in i Uppsala, Lekeberg som räknas in i Örebro och Nykvarn som räknas in i Södertälje.