Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Unga mäns och kvinnors flykt
I december 2013 skrev jag en bloggpost 
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.som fick ett enormt gensvar. Jag tittade på hur många 18-åringar svenska kommuner hade år 2005 och hur många 25-åringar de hade kvar sju år senare. Resultatet visade att 250 av 290 kommuner tappade sina unga över tiden. En del hävdade då att åldersspannet var för kort och att den stora tillbakaflytten sker när man skaffar barn, men detta är en sanning med modifikation Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Utav de som flyttar tillbaka så gör många det när man skaffar barn, men storleken på tillbakaflytten täcker inte den ursprungliga ”förlusten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.” av unga som flyttat därifrån. Siffrorna låg senare till grund för en omfattande nationell debatt om urbaniseringen och dess utmaningar. De blev också startskottet på vår stora årliga konferens 250 möjligheter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som fokuserar på just de utmaningar som de ungas flykt leder till.
Frågan är viktig eftersom den stora demografiska förändring som vi har i landet till stor del förklaras av de ungas flyttmönster. Den allra största delen av alla flyttar som görs sker just under dessa unga år. Figuren nedan illustrerar alla flyttar som sker över en kommungräns och i vilken ålder flytten görs.
Min inledande bloggpost om ”de ungas flykt till staden” har jag sedan dess uppdaterat med nyare siffror, men förändringarna mellan åren är mycket små. Och nu är det dags igen. Baserat på siffror från SCB har jag plockat fram siffror från SCB på antalet 18-åringar i svenska kommuner år 2008 och sedan antalet 25-åringar sju år senare år 2015. Årets siffror visar på att 42 kommuner har ökat och att 248 kommuner har minskat över tiden. Med andra ord är årets siffror ganska konstanta jämfört med tidigare år.
Allra mest ökade Stockholm som hade en inflytt med 7221 unga, följt av Göteborg (5264) och Malmö (2696). Det är alltså de platser som är allra störst från början som också lockar till sig den yngre generationen.
Men ser mönstret olika ut om vi tittar på män respektive kvinnor? Kartan nedan visar förändringen av unga män, dvs. hur många 18-åring män hade kommunerna 2008 och hur många 25-åringa män hade de kvar sju år senare:
Först och främst är det viktigt att notera att det inte är en identisk skala i båda kartorna. Men i båda fallen visar grön färg att kommunerna ökar i antal unga över tiden (det finns ingen kommun med oförändrat antal unga män). Om vi tittar på samtliga kommuner så är det 51 kommuner som behåller sina unga män över tiden, medan samma siffra för kvinnor är 38. Framförallt hittar vi dessa skillnader i Norrland. Exempelvis Kiruna ökade antalet unga män med 20 personer mellan dessa år medan de tappade unga 9 unga kvinnor. Boden ökade med 13 unga män, men tappade 46 unga kvinnor under samma period. Piteå ökade med 7 män och tappade 51 kvinnor i dessa ålderskategorier mellan åren 2008 och 2015. Den enda kommunen med motsatt mönster är Uddevalla som tappade 6 unga män, men samtidigt ökade med 17 unga kvinnor.
Men låt oss ta en titt på de kommuner som faktiskt ökar och minskar i antalet unga män samt antalet de ökar eller minskar med:
I toppen för tabellen över de platser som ökade antalet unga män mest finns alltså Stockholm, Göteborg och Malmö som ökade med mellan 1080 till 3098 individer. Även Uppsala, Lund, Umeå och Linköping ökade med mer än 500 unga män mellan dessa båda år. I botten av tabellen hittar vi Kungsbacka som hade 204 färre 25-åriga män 2015 än vad de hade haft 18-åriga män sju år tidigare. Även Lerum, Ekerö, Vellinge och Härryda hade tappat över 100 unga män.
Låt oss sedan gå vidare och titta på tabellen som visar förändringen i antalet unga kvinnor mellan åren 2008 och 2015. Vad vi tittar på är alltså: hur många fler eller färre 25-åriga unga kvinnor hade kommunerna jämfört med hur många 18-åriga unga kvinnor de hade sju år tidigare:
Även här hittar vi Stockholm, Göteborg och Malmö, men det är intressant att notera att dessa platser ökar med betydligt fler unga kvinnor än män. Utav den totala ökningen med 7221 unga till Stockholm så utgjordes ökningen till 57 procent av kvinnor. I Göteborg var siffran 60 procent och i Malmö 56 procent. Längre ner på listan jämnas siffrorna ut något – framförallt på platser som där det finns en högskola eller ett universitet. I botten av listan hittar vi ungefär samma kommuner som också tappade flest män över tiden: Kungsbacka, Lerum, Vellinge, Ekerö och Gotland.
Med andra ord:
de ungas flykt fortsätter – stora platser vinner unga, mindre platser förlorar de unga
- unga kvinnor rör på sig något mer än unga män
- framförallt de stora städerna får in ett överskott av unga kvinnor
- i Norrland försvinner fler unga kvinnor än män
Klart är att de ungas flytt från mindre platser till större skapar helt nya förutsättningar för vår framtida regionala utveckling och det är en fråga vi behöver förstå bättre för att kunna förhålla oss till för att skapa bättre strategier för tillväxt inför framtiden.
Vill du veta hur din kommun ligger till? Kontakta Emil Danielsson på emil.danielsson@ju.se
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
