Yngre och äldre i svenska kommuner

2015-12-10

Jag har under lång tid talat om den tudelning som Sverige och svenska kommuner upplever. Jag har visat på hur unga individer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.väljer att lämna mindre kommuner för att bosätta sig i mer urbana områden. När unga människor flyttar så får det en rad effekter. Framförallt påverkar det befolkningsutvecklingen eftersom det främst är i unga år som vi är lättrörliga och kan tänka oss att flytta. Figuren nedan har tagits fram av mina kollegor här vid Handelshögskolan i Jönköping och visar på antalet som flyttar i respektive åldersgrupp:

Klart är att en överväldigande majoritet av de flyttar som görs sker i åldern 20-30 år. Den lilla puckeln i unga år är alltså barn som flyttar med. De kommuner som planerar att vara platser som lockar till sig den äldre generationen kommer med all sannolikhet ha en tuff utmaning eftersom sannolikheten för att man skall flytta i den åldern är väldigt liten.

När de yngre försvinner uppstår en rad effekter; dels påverkas arbetsmarknaden och platsen blir mindre attraktiv för företag att lokalisera sin verksamhet till, dels uttunnas många av de konsumenttjänster som finns på platsen eftersom just de unga går ut och äter mer, fikar mer, shoppar mer osv. och utan denna grupp på plats är det svårt att driva den typer av verksamheter som samtidigt är viktiga för att platsen skall vara attraktiv. En annan effekt är att de som väljer att stanna kvar blir allt äldre och i takt med det föds det också allt färre barn. Det innebär att medelåldern ökar snabbt.

För att titta lite närmare på hur fördelningen mellan unga (under 20 år) och äldre (över 65 år) ser ut i svenska kommuner så kan vi använda oss av data från SCB (från 2014). Det mått som kartan visar är hur många individer under 20 år som går på varje individ över 65 år. Värdet 1 visar alltså på att de är lika många, ett värde under 1 (orange och röd) visar att det finns fler äldre än yngre och ett värde över 1 (gul och grön) tvärtom (fler yngre än äldre). Kartan nedan visar läget i samtliga svenska kommuner idag:

Klart är att de urbana storstadsregionerna är oerhört gröna – dvs. de har betydligt fler unga än äldre. Norra delarna av landet är i hög grad röda eller orange med få undantag. Även östra delarna av södra Sverige har många orange och röda områden. Tabellen nedan visar på de platser som har högst respektive lägst kvot i svenska kommuner:

Högst kvot hittar vi i Knivsta där det finns mer än dubbelt så många individer under 20 år som det finns individer över 65. Det gäller även i Huddinge. I Botkyrka, Vallentuna och Härryda är kvoten över 1,8. På motsatt sida hittar vi Överkalix där det finns mer än dubbelt så många individer över 65 som det finns individer under 20 år. Även Borgholm, Simrishamn, Sotenäs och Rättvik har en kvot på under 0,6.

Och faktum är att ju högre befolkningstäthet, desto högre kvot. På platser där det är en urban miljö med fler människor på samma yta så uppstår vissa kvaliteter som är attraktivt för många unga. Grafen nedan visar på hur stark denna koppling faktiskt är:

Det är tydligt hur stark kopplingen mellan befolkningstätheten å ena sidan och hur många unga det går på varje äldre individ å andra sidan faktiskt är. Jag har under lång tid försökt lyfta att vi måste förstå hur viktig livsstilsfaktorn är för unga för att vi skall förstå den utveckling Sverige går igenom och de utmaningar svenska kommuner står inför i framtiden. Livsstilsfaktorn är det som i hög grad delar landet och det är den faktor som vi måste förstå vikten av för att kunna börja arbeta med mindre kommuners utveckling och framtid på allvar.