Konsumtion och städer: därför ökar attraktionskraften mer på vissa platser

Jag har använt mig av en relation som ser ut enligt följande:

Urban productivity premium + Urban amenity premium = Urban rent premium

som helt enkelt innebär att huspriserna är en spegling av inkomsterna på en plats i kombination med den livskvalitet (det sk. amenity indexet) som platsen har att erbjuda. Jag har därefter beräknat hur stort detta amenity index är i svenska kommuner. Detta tittade vi på i förra bloggposten.

Men, det är ju precis lika intressant att förstå varför detta amenity index är högre på vissa platser än på andra och här knyter vi ihop påsen från bloggpost nummer 1 om konsumtionsstaden. För om Glaeser med medförfattare har rätt, så skall denna premium vara som störst i större, tätare städer som erbjuder en stor variation av konsumtion. Vi gör därför en korrelationsanalys för resultaten för samtliga 290 svenska kommuner att se om så är fallet. En korrelationsanalys visar inte på ett direkt orsakssamband utan snarare om det finns en statistiskt säkerställd relation mellan två variabler. Tabellen nedan visar de så kallade korrelationskoefficienterna från analysen (som är signifikanta i samtliga fall):

Om vi börjar med att titta på sambanden för år 2003 så ser vi att det är högre sannolikhet att ha ett högre amenity index i större kommuner (korrelationen är 0,422) liksom i kommuner som har en högre befolkningstäthet (0,447). Men vad som är intressant att se är att dessa samband blivit ännu starkare tio år senare. År 2013 hittar vi ett samband om 0,457 i relation till befolkningsstorlek och 0,512 i relation till befolkningstäthet i kommunen. Det innebär att den del av huspriserna som inte kan förklaras av att man tjänar mer pengar i hög grad kan relateras till om det är en urban miljö eller inte. Dessutom ser vi att de kommuner som ökat på detta index under dessa 10 år hade en större befolkningsstorlek (0,403) och en högre befolkningstäthet (0,497) redan år 2003.

Eller låt oss illustrera ett par av dessa korrelations-samband i en s.k. scatterplot för att förtydliga hur nära relaterade de är. Figuren nedan visar relationen mellan befolkningstätheten i svenska kommuner år 2013 och vilket ”amenity-värde” de har:

Själva amenity-indexet kan utläsas hur många 10000 kronor extra (eller mindre för den delen) som den genomsnittlige invånaren betalar för att köpa ett boende i kommunen och som inte kan förklaras av hur mycket man tjänar. Och som vi ser ökar detta värde i takt med att befolkningstätheten ökar. Med andra ord är människor att betala en hel del extra för att få tillgång till det som urbana regioner har ett erbjuda.

Och viljan att betala för detta har ökat över det senaste decenniet (precis som tabellen ovan visar). Men låt oss även titta på denna relation i en s.k. scatterplot. Den här gången jämför vi med hur hög befolkningstätheten var i svenska kommuner år 2003 och hur deras amenity index ökade under de följande tio åren:

Det är ett tydligt samband mellan dessa båda variabler. Med andra ord har viljan att betala extra för att få tillgång till urbana miljöer ökat under det senaste decenniet.

Men för att gå tillbaka där vi började i denna serie av bloggposter: i takt med att vi tjänar mer pengar, vill konsumera mera och samtidigt värderar vår tid högre så har vi sett en ökad efterfrågan på urbana miljöer. Och de platser som människor är villiga att spendera en allt högre summa för att få tillgång till är just de platser som kan erbjuda dessa konsumtionsmöjligheter och helt enkelt slutat upp att se sig själva som platser för produktion. De platser som står vinnande i striden om invånarna är platser för konsumtion. Vinnaren är helt enkelt Consumer City.