Konsumtionsstaden del 2: viljan att betala för att kunna konsumera

2015-10-01

I förra veckan diskuterade jag hur efterfrågan på stadsmiljöer ökat i takt med två trender: ökande inkomster och förbättrad teknologi för transporter. Och efterfrågan på städer är just förknippat med båda dessa trender. I takt med att vi tjänar mer vill vi konsumera mer, men samtidigt värderar vi tiden mer och vill lägga mindre tid på transporter. Det är viktigt att notera att ingen av dessa båda trender är relaterade till produktionen på platsen utan snarare till just konsumtionsmönstren. För att förstå varför vissa platser växer medan andra platser krymper måste vi helt enkelt sluta att se på dem som platser för produktion utan som platser för konsumtion.

Allra bäst går platser som kan erbjuda en bredd i konsumtionen. I arbetet Consumer City Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. visar Glaeser med medförfattare också detta, när de listar olika typer av konsumtion som är viktig för en plats:

En stor variation av varor och tjänster. Här är det viktigt att komma ihåg att för att platsen skall påverkas positivt bör det vara en typ av varor och tjänster som är svåra att transportera. Ett par jeans kan skickas efter på nätet utan någon större kostnad, men ett restaurangbesök eller ett teaterbesök är betydligt svårare. Framgångsrika platser kan därför erbjuda en variation av den typ av konsumtion som inte går att beställa från en annan plats. Men det handlar också om en variation av ett socialt liv. Städer erbjuder framförallt singlar den stora fördelen med en stor variation av potentiella partners – en faktor som också är svår att transportera.
En estetiskt tilltalande omgivning. Vi tycker om att vara på estetiskt tilltalande platser. Detta är en faktor som är lätt att underskatta, men när jag och två kollegor genomförde ett forskningsprojekt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.baserat på data från Gallup för några år sedan fann vi att platsens fysiska miljö var en av de viktigaste för att man skulle trivas med sin plats.
En god offentlig service. Växande platser kan erbjuda en bra skola och vård och inte minst en tillfredsställande kollektivtrafik. Men det är också oerhört viktigt att förstå att det inte räcker med en god offentlig service för att växa.
Den fjärde faktorn är hastighet. En växande stad kan erbjuda tillgänglighet till en varierad konsumtion men också till en omfattande arbetsmarknad inom en begränsad tid.

I takt med att dessa fyra fördelar tilltar ökar också priserna på boendet på platsen. Traditionellt sett har man talat om hur de högre boendepriserna är en spegling av att individer tjänar mer pengar på dessa platser, mycket beroende på att arbetsmarknaderna är mer effektiva och varierande, har skalfördelar, samtidigt som matchningen mellan individer och jobb kan göras mer effektivt. Och det är sant att individer generellt sett tjänar mer på platser där boendet är dyrare, men det kan inte förklara den stora skillnad som råder mellan boendekostnaderna i exempelvis Stockholm och resten av landet.

Just detta illustrerar Glaeser med kollegor i sitt paper Consumer City Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. De visar på följande samband:

Urban productivity premium + Urban amenity premium = Urban rent premium

Med andra ord: det extra som man tjänar i inkomst på en växande plats plus de värden som man upplever i övrigt på platsen (inte minst då det gäller konsumtionen) i kombination är vad individerna är villiga att betala för att bo där.

Utgår vi från att detta stämmer kan vi kasta om ekvationen till följande istället:

Urban rent premium – Urban productivity premium = Urban amenity premium

Det innebär att om vi tar kostnaden för boendet och tar bort den extra inkomst som samma plats kan erbjuda så får vi ett ganska bra mått på hur pass attraktiv platsen är.

Just en sådan beräkning har jag gjort för samtliga svenska kommuner som redovisas här på Vertikals i nästa vecka.