Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Kan alla bli bästa idrottskommun?
Stockholm är Sveriges bästa idrottskommun enligt en dagsfärsk ranking i Sport och affärers bilaga
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i Dagens Industri. Kriterierna som rankas är ”(1) breddstöd och arenor till ungdoms- och motionsidrott, (2) elitframgångar och stöd till elitföreningar, samt (3) framgångar med att värva och genomföra större nationella och internationella idrottsevent”.
Baserat på dessa kriterier är vinnarna redan klara. Sportevent av idag är nämligen förknippade med enormt stora fasta kostnader och enbart mycket stora städer har tillräckligt stora marknadsplatser för att kunna täcka fasta kostnader av detta slag. Exempelvis Friends Arena, som även i Stockholm är en mer än tveksam investering, kunde inte ha byggts någon annanstans i Sverige. Och för att få ett större event i en global konkurrens krävs oerhört stora investeringar, vilket per automatik exkluderar mindre platser, eftersom investeringarna som görs bör vara mer långsiktiga och även ha en omfattande användning efter det att eventet är över.
Större platser har också ett bredare utbud på upplevelser och kultur, vilket gör platsen mer konkurrenskraftig då det gäller att tävla om internationella event. Men större städer har också väsentligt mycket mer kapital på plats jämfört med mindre platser, vilket medför en större sannolikhet att här få finansiellt stöd till den lokala idrotten och till större event. Det hindrar dock inte mindre platser från att fundera på att med skattemedels hjälp göra liknande investeringar där marknadsförutsättningarna saknas för att göra platsen ”mer attraktiv” (även om det i forskningen saknas stöd för att detta skulle vara en bra investering).
Just detta samband mellan marknadsstorlek och förutsättningar för sporten ser vi i Sport och affärers ranking. Om vi korrelerar befolkningsstorleken med ”bästa idrottskommun” (om än med detta begränsade underlag) så får vi en koefficient på -0,610, negativt eftersom ett lågt värde innebär en högre ranking. Figuren nedan visar relationen för de 25 kommuner som rankats:
Ju större befolkning, desto mer sannolikt att rankas i toppen av Sport och affärers rankning. Utvecklingen vi ser, med en geografisk tudelning där en ”winner takes it all”, gäller även idrottens värld. Enbart de stora regionerna som attraherar stora mängder människor har tillräckliga förutsättningar för att driva en storskalig ekonomi när det gäller idrott vilket möjliggör att man kan vara med och konkurrera om event och investeringar på lång sikt.
Och låt oss för sakens skull även publicera en parallell lista med ”Bästa idrottskommun givet kommunens storlek”:
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
