De ungas flykt är inte en flykt till jobben (bara)

2014-09-12

Igår kväll var det en debatt på SVT1 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som byggde på den bloggpost Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.– de ungas flykt – som jag publicerade i december förra året. Bland de medverkande fanns landsbygdsministern Eskil Erlandsson, miljöpartiets Gustav Fridolin och en rad talesmän i landsbygdspolitiska frågor från samtliga partier. Frågan som var uppe på agendan var vad man kan kräva och önska när man bor utanför storstadsregionerna, och omvänt – hur viktig landsbygden är för hela Sverige. Relativt snart var frågan av naturliga skäl fokuserad kring vad partierna tänker göra för att förbättra det faktum att 86 procent av landets kommuner tappar sina unga. Frågan är berättigad, för i takt med att kommunerna tappar sina unga uppstår en rad problem:

Kommunerna tappar skatteunderlag
Kommunerna tappar marknadsunderlag vilket i sin tur gör att det är svårt att driva serviceverksamheter på orten, verksamheter som i sin tur gör orten attraktiv.
Kommunernas arbetsmarknader försvagas då arbetskraften inte förnyas och lite ny kunskap tillkommer.
Medelåldern höjs i snabb takt, vilket dels innebär ett minskat barnafödande men också att kommunerna tenderar att få en profil och aktiviteter som enbart tilltalar en äldre befolkning.

Oftast medför en flykt av de unga att alla de här problemen uppkommer på platsen, vilket fortsätter att skynda på processen.

Det intressanta i gårdagens inslag på SVT var att man pratade med några yngre individer. Ingen av dessa nämner att de väljer att lämna platsen för att de inte hittar något jobb där. Däremot sägs saker som att det inte finns något att göra här, att den mindre platsen möjligen är en plats man kan flytta tillbaka till när man blir äldre (pensionär). Och just här ligger den mindre platsens största utmaning: den kan endast erbjuda en begränsad känsla av att det händer något. Det är ett begränsat utbud av restauranger och caféer, kultur och upplevelsen och det är en begränsad variation i varor och tjänster som kan konsumeras.

Men i diskussionen som följde bland politikerna visades en oerhört liten förståelse för detta problem. Istället skylldes problemet på nedlagda statliga verk i glesbygd och för hög bensinskatt. Enbart en enda politiker tog upp problemet med en bristande livsstil och visade en förståelse för det. Intressant nog var hon från Åre – den enda mindre plats på långt håll från Stockholm, Göteborg och Malmö som fortfarande har kraft nog att behålla sina unga. Kanske är det lättare att förstå sambanden när man själv upplever de goda exemplen?

Låt oss en gång för alla fastslå att om landsbygdens problem kunde lösas med utlokalisering av statliga verk och bensinskatt så skulle landsbygden inte ha några verkliga problem. Men landsbygden har problem och brist på jobb är långt ifrån anledningen. Städerna har något att erbjuda som upplysta ungdomar idag vet finns tillgängligt där för dem – och de är villiga att flytta för att få ta del av det som erbjuds. Om unga för några decennier sedan flyttade för jobbet, flyttar de idag för ett helt paket av livsstil, upplevelser, utbud, nya nätverk – och ja, även jobb. Men att tro att enbart jobb skall lösa problemet är att underskatta omfattningen av det.

Inte heller kan dessa platser förlita sig på att de unga som flyttat kommer hem när de skaffar barn. Det gör nämligen en ytterst liten andel. I de flesta fall flyttar de då också hellre till kärnkommunen i regionen än tillbaka till landsbygdskommunen.

Landsbygden och dess framtid behöver politiker med bättre idéer än såhär. Frågan måste upp på agendan tydligare och klarare än vad vi sett prov på hittills. Det behövs mycket mer kunskap för beslutsfattare – både lokalt och nationellt. Vi här på Internationella Handelshögskolan i Jönköping Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. gjorde en satsning i slutet av augusti att samla en del av landets expertis på området på konferensen 250 Möjligheter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Här pågår även mängder med forskning på området. I Linköping släppte forskaren Josefina Syssner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. nyligen en rapport Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.om hur vissa kommuner kanske inte längre kan jobba för att växa utan istället måste börja fokusera på hur de skall kunna krympa med kvalitet.

Jag efterlyser nytänkande politiker som slutar att se utlokalisering av statliga verk och billigare bensin som lösningen på landsbygdskommunernas problem. Jag efterlyser politiker som inser att nya strategier och samarbeten måste utvecklas – samarbeten med näringsliv och fastighetsägare, som också måste stiga fram och delta i de regionala utvecklingsprocesserna. Jag efterlyser politiker som förstår att det inte finns några enkla lösningar utan att det nu krävs mängder att hårt arbete för att försäkra sig om att de som fortfarande vill bo på en mindre ort kan göra det med bibehållen livskvalitet.