Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
De öppet långtidsarbetslösas geografi
Första måndagen i september firar mina kollegor i Kanada Labor Day. Här i Sverige är arbetsmarknaden också i fokus med ett stundande val. En av de hetare frågorna, vid sidan av skolan och immigrationen, är arbetsmarknadssituationen och då inte minst situationen för de arbetslösa. Från de röd-gröna förs argument fram hur situationen för arbetslösa har försämrats under alliansregeringens åtta år vid makten, medan alliansen menar att skapandet av företag och därmed arbetstillfällen är vägen ut ur problemet.
Jag bestämde mig för att titta på siffror från SCB hur läget egentligen ser ut i våra svenska kommuner. Jag fokuserade på långtidsarbetslösa individer över 20 år, som varit öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd utan arbete i mer än 24 månader (normalt definieras långtidsarbetslöshet som mer än 6 månaders arbetslöshet). Jag tittade på hur läget var den andra kvartalet 2014, vilket är det senaste tillgängliga på kommunnivå. Klart är att situationen ser väldigt olika ut beroende på i vilken kommun man bor. Tabellen nedan visar de kommuner med högst respektive lägst andel långtidsarbetslösa andra kvartalet 2014.
De kommuner som hade högst andel långtidsarbetslösa (längre än 24 månader) var Trollhättan, Södertälje och Sandviken – samtliga över 3 procent bland befolkningen över 20 år. Landskrona, Gävle, Flen, Olofström, Storfors och Eskilstuna hade en andel över 2,5 procent följt av Norrköping på en tiondeplats. I andra ändan av skalan, med lägst andel långtidsarbetslösa under andra kvartalet 2014 var Vaxholm, Dorotea, Danderyd, Vallentuna och Täby – samtliga med en andel om 0,15% eller lägre. Även Svenljunga, Tjörn, Sunne, Torsby och Kungälv hamnar på topplistan över kommuner med lägst andel långtidsarbetslösa.
Vad kännetecknar då kommuner med hög, respektive låg andel långtidsarbetslösa. För att förstå detta kör vi en korrelationsanalys för att se vilken typ av kommuner som signifikant kan relateras till en högre andel långtidsarbetslösa. Det är viktigt att komma ihåg att en korrelationsanalys aldrig testar vad som påverkar vad, utan bara testar i vilken grad två variabler signifikant relateras till varandra.
Det vi finner är att kommuner med en högre andel långtidsarbetslösa har:
en lägre andel högutbildade
- en lägre genomsnittlig inkomst
- en högre andel utrikesfödda
- en lägre andel som utnyttjar RUT-avdrag
Dessa kommuner hade också en högre andel arbetslösa (kort- såväl som långtidsarbetslösa redan 2010).
I det senaste riksdagsvalet röstade kommuner med högre andel långtidsarbetslösa:
- i högre grad på Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna
- i lägre grad på Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna.
Däremot fanns det inget signifikant samband med andelen som röstade på Vänsterpartiet eller Miljöpartiet och andelen långtidsarbetslösa.
Det är viktigt att poängtera återigen att det inte finns något klart orsakssamband (dvs. vad som påverkar vad) utan enbart en relation mellan dessa faktorer.
Att ställas utanför arbetsmarknaden ger ofta effekter ekonomiskt såväl som socialt, men sannolikheten för att så skall ske under en längre tid skiljer sig signifikant åt beroende på var man bor i Sverige.
Vill du veta hur din kommun ligger till? Kontakta Emil Danielsson på emil.danielsson@jibs.hj.se
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
