Här ökade inkomsterna mest – del 1

2014-03-18

Det är valår i år. En het fråga är inkomsterna och inte minst hur dessa skall fördelas. Idag spelar geografi en stor roll också när det gäller inkomster och skillnaderna är stora mellan olika kommuner i Sverige. I absoluta termer skiljer det 80 000 kronor per år i inkomstökning mellan den kommun som ökade mest i genomsnitt från den som ökade minst mellan åren 2002 och 2012. I procent ökade vissa kommuner mer än dubbelt så snabbt som andra. Detta är den första av en rad analyser av inkomstökningarna och inkomstfördelningen i Sverige mellan åren 2002 och 2012.

I denna första del tittar vi närmare på hur den genomsnittliga årsinkomsten ökat i absoluta termer i svenska kommuner mellan åren 2002 och 2012 i absoluta termer för individer över 20 år. Kartan nedan är gjord av doktorand Özge Öner och sifforna är hämtade från SCB:

I toppen av listan dominerar Stockholmsregionerna. Alla mest ökade inkomsterna i Danderyd, där den genomsnittliga ökningen var ungefär 120 000 mellan 2002 och 2012. Även i Lomma, Vaxholm och Lidingö ökade de genomsnittliga inkomsterna med över 100 000 kronor under detta decennium. Alla fyra är kommuner med relativt höga genomsnittsinkomster. Kiruna respektive Gällivare ligger på sjätte och åttonde plats och detta är intressant. LKAB har under flera år expanderat kraftigt och har rekryterat en stor mängd högkvalificerad arbetskraft. Detta har med största sannolikhet gett ett avtryck i den regionala ekonomin. På topp tio-listan ligger också Nacka, Täby, Ekerö samt Sollentuna.

Den kommun som ökade minst mellan 2002 och 2012 är Perstorp som ökade med endast 40 900 kronor, endast en tredjedel av ökningen i Danderyd. Även Eda, Dals-Ed och Bengtsfors ökade med mindre än 45 000 kronor i genomsnittlig årsinkomst. Färgelanda, Årgäng, Munkfors, Mellerud, Södertälje och Åmål rundar av listan. Gemensamt för de flesta av dessa kommuner är att de är relativt små, med en traditionell tillverkningsindustristruktur relativt långt ifrån de stora ekonomiska motorerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Det främsta undantaget är Södertälje som ligger inom den expansiva Stockholms-arbetsmarknadsregionens gränser.

De kommuner som ökade mest respektive minst mellan åren 2002 till 2012 illustreras i tabellen nedan. Dessa värden kan jämföras med den genomsnittliga årinkomstökningen i svenska kommuner som var 62 700 kronor:

Finns det några socio-ekonomiska strukturer som kan relateras till inkomstutvecklingen på kommunal nivå? Genom en korrelationsanalys kan vi se vilka faktorer som är signifikant relaterade till de genomsnittliga inkomstökningarna per kommun.

Klart är att de kommuner som ökade mest hade väsentligt högre genomsnittliga inkomster redan år 2002. De som låg högt till redan från början ökade alltså snabbare.
De kommuner som ökade snabbare har också haft lägre arbetslöshet, lägre ohälsotal och lägre kommunalskatt.
De kommuner som ökat snabbast har också i högre grad röstat på Moderaterna, Folkpartiet, Miljöpartiet samt Kristdemokraterna och i lägre grad röstat på Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Man skall komma ihåg att en korrelationsanalys aldrig kan visa hur orsakssambanden ser ut, dvs. vad som orsakar vad. Men det är tydligt att Sverige håller på att delas geografiskt – det finns vissa välmående regioner som drar ifrån och andra som lämnas bakom och att detta får effekter på de flesta förutsättningarna i tillvaron: ekonomiskt men också socialt. Och i takt med att den här utvecklingen fortsätter kommer skillnaderna mellan platser att öka.

Nästa vecka kommer vi att se på de procentuella ökningarna per kommun.

Vill du veta hur din kommun ligger till? Kontakta Emil Danielsson på emil.danielsson@jibs.hj.se