Den blomstertid nu kommer

Skördelovet

Tidigare fanns det utöver sommarlovet ett kortare lov under hösten som kallades potatislovet. Det låg i början av september eller i början av oktober. Från 1700-talet har potatisen varit den viktigaste råvaran inom jordbruket och då behövde alla hjälpas åt med den viktiga potatisplockningen. Således var inte detta lov arbetsbefriat för barnen. Potatislov var dock inte det officiella namnet på veckan utan i skolstadgan kallades denna vecka för skördelov. På andra håll i landet kunde den heta betlov, eftersom barnen denna vecka fick hjälpa till att plocka betor, oftast sockerbetor. På andra ställen var benämningen lingonlov och då handlade det om att barnen hjälpte till för att ta till vara på alla slags bär som man kunde plocka i naturen och trädgården. År 1958 togs skördelovet bort, eftersom jordbruket vid den tiden blivit så pass mekaniserat att barnen inte behövdes som arbetskraft längre. Under ett antal år fram till 1970-talet fanns därmed ingen fri vecka på hösten. Ett antal kommuner började med att införa två studiedagar på hösten i samband med allhelgonahelgen. Fler kommuner tog efter och i mitten på 1980-talet hade samtliga kommuner infört att eleverna hade fem dagar ledigt. På så sätt uppstod det nya höstlovet som idag finns i våra skolor. Tanken med veckan var att eleverna som enligt undersökningar blivit allt sämre på läskunnighet, skulle kunna använda veckan till lässtudier. Veckan blev därmed ett pedagogiskt läslov. År 2016 beslöt regeringen att lovet skulle benämnas läslov. Höstlovet eller läslovet infaller alltid vecka 44.

Kokslov

Kokslovet var ett lov som infördes av Energikommissionen under inledningen av andra världskriget 1940. Det var förlagt under den kalla perioden i februari så att skolorna under en vecka skulle kunna stänga ner för att spara på värme. Under hela kriget blev det sen till en regel att stänga ner under denna vecka för att spara på koks, ett bränsle man eldade med.

Den lediga veckan under kokslovet har dock sina rötter till det så kallade sportlovet. Redan på 1910-talet hade rektorn Carl Swedelius på Norra real i Stockholm anordnat resor till fjällen för sina elever. De så kallade fria kroppsövningarna gavs allt mer plats inom folkskolan och läroverken på 1920-talet vilket gav utrymme för allt fler till fjällresor. Under 1930-talet steg antalet till 5000 elever om året som erbjöds fjällresor. Vid den tiden innebar det att sportlovet och därmed fjällresorna skedde runt påsk tiden. Själva begreppet sportlov nämns första gången i slutet av 1930-talet.

Efter krigets slut kom den lediga koksveckan att bli kvar, men istället för argumentet att spara energi blev argumentet nu att barnen behövde komma ut i friska luften under en vecka på vintern. Att utvidga erbjudandet av fjällresor som under 1930-talet var otänkbart, därför ville man att kommunerna istället skulle ta sitt ansvar och ordna aktiviteter så att barnen under denna vecka kunde utöva vintersporter som skid- och skridskoåkning på sin hemort. Samtidigt såg man det som ett sätt att motverka smittspridning av olika infektioner. Begreppet sportlov kom därmed tillbaka på 1950-talet. Idag är sportlov liksom höstlov allmänt infört i svenska skolor. Sportlovet infaller i Sverige mellan veckorna 7–10 beroende på var man bor, men är inte unikt för Sverige.

Även våra nordiska grannländer har sportlov. I Norge och Danmark kallas det ”vinterferie”. I Finland ”skid- eller vinterlov” (hiihtoloma & talviolama). Även i europeiska länder som Belgien, Nederländerna, Schweiz och Tyskland finns motsvarande lov under samma period som Sverige. Vissa delstater i USA har en motsvarande ledighet som kallas för Midwinter break.

Jul-och påsklov

Utöver dessa lov i Sverige ska jullovet tilläggas som idag omfattar cirka två och en halv vecka. Datumen för lovet varierar från kommun till kommun.

Påsklovet infaller alltid en vecka före eller en vecka efter påsk. Det är respektive kommun som avgör vilken period som gäller. Så som historien visar har loven tillkommit av lite olika anledningar, bakgrund och infaller under olika tidpunkter.

Kanske är skolavslutningen och det efterföljande sommarlovet det som de flesta av oss minns som positivt då det följdes av en efterlängtad ledighet.

Den blomstertid nu kommer - sommarlov

När folkskolan blev obligatorisk 1842 var Sverige ett bondesamhälle, vilket gjorde att alla elever var lediga från skolan, men däremot var det inte givet att de var lediga under sommaren. Sommarlovet tillkom redan under skolans barndom i mitten på 1800-talet. Barnen förväntades hjälpa till hemma på gården under de hektiska sommarmånaderna med skördearbetet. Sommaren var därmed en tid när man visserligen var ledig från skolan, men inte ledig från arbete. När jordbrukssamhället ändrades under 1900-talet kom ändå sommarlovet att finnas kvar. Sommarlovet har sedan mitten av 1800-talet varierat i omfång och är idag cirka nio veckor. Att sommarlovet förr var ett arbetslov ska också ställas i relation till vår lagliga semester som historiskt sett inte är speciellt gammal. Först 1938 hade en arbetare laglig rätt till två veckors semester och först därefter började industrier och företag att helt stänga under två veckor.

Allra längst sommarlov har Italien, Lettland, Litauen och Turkiet med sina 13 veckor. Estland, Grekland, Portugal, Bulgarien och Rumänien har 12 veckor. Det kortaste sommarlovet har eleverna i Danmark, Lichtenstein, Storbritannien och Tyskland med sex veckor. Norge har lika antal veckor som Sverige. I USA varierar sommarlovet mellan 9-11 veckor beroende på delstat. I vissa delstater börjar sommarlovet redan i maj medan andra påbörjar det i juni. Lovet sträcker sig fram till slutet av augusti eller början av september. Det ska tilläggas att visa länder i Europa har längre lov mitt i terminen.

Skolavslutningen är efterlängtad, men själva ceremonin för avslutningen har över tid förändrats och även platsen för avslutningen som ju i Sverige har lett till en högljudd debatt. Själva besöket i kyrkan på skolavslutningen går att spåra till 1800-talets slut då sista skoldagen avslutades med sång, tal och kyrkobesök. En tradition som fördes vidare under stora delar av 1900-talet. Oftast inramades kyrkobesöket med flaggor, blombuketter och blomsterkransar. Så hur blev det då två läger kring detta?

Vissa hävdar av tradition att kyrkan är en historisk kulturbärande plats där sånger som Den blomstertid nu kommer, En vänlig grönskas rika dräkt eller I denna ljuva sommartid betraktas som självklara inslag för skolavslutningen. Därtill räknas numera också Idas sommarvisa.

Andra hävdar att detta hör till en förgången tid och att avslutningen ska ske på en ”neutral plats” där alla kan känna ”tillhörighet” och ingen påtvingad religiös eller symbolisk akt ska förekomma på skolavslutningen.

Under 1990-talet blossade en intensiv debatt upp om formen av denna skolavslutnings vara eller inte vara och då i kyrkans rum.

Starten av debatten om att inte ha skolavslutningar i kyrkan kan förläggas till 1996 och till Uddevalla kommun som troligen var först med att förbjuda detta. Ett beslut som motiverades med det inte gagnande mångfald. Från början innefattade denna mångfald humanister med icke religiös livsåskådning. Bollen var därmed i rullning och senare innefattade mångfald även att hänsyn måste tas till exempelvis muslimer. Kritiken och argumenten mot skolavslutning i kyrkan är att det råder religionsfrihet i Sverige. Emellertid är skolavslutningar i kyrkan mer komplexa än problemet med själva avslutningen i kyrkorummet. Det handlar om vilket utrymme kristendomen ska ha i den obligatoriska grundskolans utbildning och då utöver ämnet religionskunskap. I detta tillkommer svenska kyrkans förändrade roll under 2000-talet. År 2013 tillfrågades 2000 rektorer var av 720 svarade. Av dessa svarade mer än 50 % att skolavslutningen hölls ”i kyrkorummet”. I undersökningen framkom att det var vanligare förekommande på landsbygden än i staden. En undersökning visar att motståndet mot avslutningar i kyrkan främst drivs av myndigheter och politiker. I en undersökning tyckte en av 20 att det var fel att ha skolavslutningen i kyrkan.

Enligt information från myndigheten Skolinspektionen är det tillåtet med skolavslutningar i kyrkan. Enligt Skolinspektionen ska den bygga på den gemensamma samvaron, traditioner och högtidlighet. Enligt myndigheten Skolverket får inte några religiösa inslag som bön, välsignelse eller trosbekännelse förekomma. Psalmer som har tonvikten på sommartiden kan framföras, som Den blomstertid nu kommer och Idas sommarvisa.

Vad som än anses vara det rätta att göra är upp till var och en att tycka vad man vill om. Det som vi kan fastslå är att vi alla har minnen från skolavslutningen som jag tror oftast är positiva. Läsåret är slut och eleverna vandrar ut i sommarens grönska och får njuta av ledighet från skolan. Några kanske kommer att jobba som man gjorde förr på sommarlovet ända fram till 1950-talet eller några tillbringa tiden med familjen, eftersom den lagstadgade semestern ökat rejält sedan 1938 och då de två veckorna. Ytterligare några av de yngre barnen kommer att tillbringa några veckor på fritidshem beroende på att föräldrarna arbetar. Men alla får under 9 veckor ett miljöbyte på ett eller annat sätt.