Jönköping efter år 1900

Invånarantal i Jönköping under 1900- och 2000-talet

År 1900 hade Jönköping 24 124 invånare och var den nionde största staden i Sverige. År 1950 hade befolkningen ökat till 43 766, 1970 till 55 943 invånare och 2015 var det 93 797 invånare. Jönköpings kommun bildades 1971 genom en sammanslagning av Jönköping, Huskvarna och Gränna städer, Norrahammars köping samt sju landskommuner och en församling.

Idag räknas Jönköping som den tionde största staden (kommunen) i landet.[1] Jönköpings län är det sjätte största och av länsinnevånarna bor en tredjedel i Jönköpings kommun.

Det gamla rivs och nya stadsdelar växer fram

Bebyggelsen i den äldsta delen av staden på Väster där också slottsområdet fanns, kom till på 1800-talet. Det var även på Väster som Jönköpings industrier lokaliserades. Dessutom uppfördes här bostäder för hantverkare och arbetare. På Väster förlades också länsstyrelseadministration, lantmäteri, läroverk (idag gymnasieskola), brandstation (finns idag på Rosenlund) samt lasarett (idag Ryhov). I början av 1970-talet fanns bara fem kvarter av den ursprungliga miljön på Väster kvar och tio år senare endast tre kvarter.

Länsmuseet fick nya lokaler 1956 och Stadsbiblioteket 1969. I stadskärnan minskade befolkningsantalet på grund av att innerstadens bostadsområden sanerades och i stället ersattes med andra typer av lokaler för service, administration och affärsliv.

Nya bostadsområden började byggas under 1950-60-talet i stadens utkanter, såsom Österängen, Ekhagen, Råslätt liksom Gräshagen och Dalvik. Österängen uppfördes mellan 1951–1964. De första invånarna flyttade in 1952 i de högsta husen med elva våningar. Idag finns det över 1900 lägenheter.

Österängens butikscentrum stod klart 1964 och inkluderade Birkagården som inrymde bibliotek, fritidsgård och samlingslokaler. Stadsdelen Ekhagen byggdes under 1961–1965. Byggandet på Råslätt söder om staden, igångsattes i juli 1966 och stod klart i oktober 1972.

Bio och film i staden

Gökboet

År 1904 fick Jönköping sin första biograf, Jönköpings Kinematograf. Året därefter öppnade Jönköpings biografteater som fanns kvar till 1908. År 1906 öppnade Nya Kinematografen. Mellan 1908–1911 fanns biografen Sirius. År 1913 fick Jönköping biografen Regina. Det fanns ytterligare två biografer vid denna tid och det var Scala och Jönköpings Nya Biografteater. Den senare blev långlivad och fanns kvar ända in på 1960-talet, men då under namnet Spegeln. Mot bakgrund av att frikyrkorörelsen hade en stark prägel på staden vägrade Jönköpings-Posten ända fram till hösten 1952 att publicera bioannonser. Det ska dock inte förglömmas att det i Jönköping fanns andra tidningar med större upplaga som annonserade bio- och teaterföreställningar. Filmstaden i Jönköping har idag sju salonger och invigdes i maj 2007. Det går givetvis inte att säkerställa vilken film som har visats längst på biograferna i Jönköping, men om några försiktiga slutsatser ska dras är filmen Gökboet med Jack Nicholsson en toppkandidat. Från vintern 1976 till 1986 gick den i Stockholm under en regelbunden tid, nämligen över hela tio år.

Tidningar och radio

Expedition Robinson och Fråga bildoktorn

I början av 1950-talet fanns det fyra dagstidningar i Jönköping; Jönköpings-Posten, Smålands Allehanda, Smålands Folkblad och Smålandsbygdens tidning.[2] Av dessa var Jönköpings-Posten både störst och äldst, grundad 1865. Den utgavs som eftermiddagstidning fram till november 1960 då den blev morgontidning. Idag finns enbart Jönköpings-Posten kvar av dessa fyra tidningar och den är oberoende borgerlig. Nuvarande ansvarig utgivare är den Jönköpingsfödde Hermann Nikolic som är journalistutbildad med lång massmedial karriär inom press och radio. Han deltog i det första TV-programmet av Expedition Robinson där han erhöll utnämningen ”tittarnas favorit”.

Den 29 augusti 1977 startade Sveriges Radio i Jönköping programmet Fönstret i P3. I starten sändes det på morgonen, vid lunchtid samt på eftermiddagen. Den 13 april påbörjades även sändningar i P4 från Jönköping. Redaktionen flyttade från Jönköpings gamla rådhus till lokaler på Bäckalyckan för att lite senare flytta till gamla brandstationen bredvid Högskolan i Jönköping. En av de som varit längst på Sveriges Radio i Jönköping och vars uppskattade inslag dagligdags hörs är Hasse Pettersson. Bland annat har han tillsammans med Bosse Andersson gjort det mycket populära Fråga Bildoktorn. Det första programmet sändes 1996 och det sista i juni 2019.

Gamla flygplatsen, Halls hörna och Toarullen

I städer och samhällen lever alltid gamla begrepp och namn kvar i ”folkmun”, vilka antingen är inofficiella eller för länge sedan officiellt avskaffade. Ett allmänt uttryck som idag ännu lever kvar i staden är ”gamla flygplatsen”, ett område söder om stadskärnan. Som namnet säger åsyftas den gamla flygplatsen som invigdes den 25 augusti 1935 och användes fram till att nuvarande Axamo flygplats stod färdigt 1961.

”Halls hörna” är ett annat begrepp som varenda av Jönköpings äldre invånare torde kunna peka ut. Huset är beläget vid Västra Storgatan-Kapellgatan där Hallpressen (Hall Media) med Jönköpings-posten funnits under alla år.

Jönköpings högsta byggnad är kontorsbyggnaden Munksjötornet med sina 17 våningar och den imponerande höjden på 65 meter. Byggnaden stod klar i december 2015 och fick snabbt namnet Toarullen i folkmun. Kampen mot namnet inleddes med det officiella namnet Munksjötornet och framtiden lär utvisa vilket namn som kommer att bestå. Kanske skulle formen på byggnaden i stället ha givits namnet Jönköpings hus efter Magnus Ladulås Birgerssons kastellformade fästning som fanns när Jönköping grundades 1284.

Stadens vattenverk som blev rekreationsområde

Till rekreationsområden i staden räknas Stadsparken som invigdes i september 1896. Knektaparken är en annan park som idag inrymmer frisbeegolfbana. Därtill finns Rosenlunds Rosarium. Den kanske finaste parken förutom Stadsparken när det gäller utsikt är Vattenledningsparken. Där finns tre dammar med fontäner från 1865. Åsendammen var stadens första vattenverk som gav dricksvatten till Jönköpingsborna. Innan dess hade vattnet hämtats från Vättern, men i och med järnvägens anläggande blev det för komplicerat. Åsendammen togs ur drift 1958. Två decennium senare var området förfallet. En omfattande renovering av Vattenledningsparken inleddes och lagom till Jönköpings 700:e födelsedag 1984 var dammarna och parken helt iordningsställda. Idag är Vattenledningsparken ett uppskattat strövområde med branta berg, bäckflöden, stigar och småländsk tung granskog. För att återknyta till den första bloggen som handlade om fornlämningar, har man i området också funnit hålvägar,[3] fornåkrar och gamla odlingsrösen.

Ner till 17 meters djup

Idag hämtas större delen av vattnet till Jönköpings behov ur ytvattentäkten Vättern. Omsättningen av vattnet i Vättern är 60–70 år, vilket alltså är den tid det tar för allt vatten att bytas ut. Vätterns vatten är idag så klart att du kan släppa ett fiskedrag och följa dess blänk sakta dalande ner till 17 meters djup. Samma vattenmolekyler befinner sig ständigt i ett kretslopp och det vatten vi dricker idag har generationer före oss druckit. Kanske har samma vatten druckits av Magnus Ladulås Birgersson när han vistades i staden, som Jönköpingsborna dricker idag?

Politiska sympatier i staden och partiernas geografiska hemvist

Folkrörelser som väckelserörelsen och nykterhetsrörelsen präglade staden starkt. Medlemmarna i dessa rörelser hade oftast sin politiska tillhörighet i det frisinnade partiet eller det moderata högerpartiet. Arbetarrörelsen fick en sen start i Jönköping 1901 och fick i jämförelse med andra industristäder i liknande storlek inte samma ställning.[4]

I början av 1950-talet dominerade tre partier och var de som var representerade i fullmäktige. Det var Högern, Folkpartiet och Socialdemokraterna.[5] I äldre stadsområden som Skänkeberg och Bäcklayckan röstade drygt 45 procent på Moderaterna i slutet av 1970-talet.

På Bymarken och Rosenlund stöddes partiet av 40 procent av väljarna. Socialdemokraternas starkaste fäste var Råslätt där ca 68 procent vid denna tid röstade på partiet. I centrala Jönköping var det i stället siffran 44 procent.

Vänsterpartiet var starkast i Norrahammar och Huskvarna, men även i Jönköping fanns en mindre lokal förening. Vid 1960-talets början hade partiet 20 medlemmar. C H Hermansson blev 1964 SKP:s ordförande och föryngrade partiet. Vid samma tid bildades Vänsterns ungdomsförbund. År 1967 bytte SKP namn till Vänsterpartiet kommunisterna. Vietnamnsrörelsen ledde till en föryngring vid medlemsrekryteringen och studenter kom att prägla partiet från och med 1970-talet. Vänsterpartiet kommunisterna var starkt förankrade i höghusområden och med tyngdpunkt på Ekhagen och södra delen av Råslätt.[6]

Kristdemokraterna hade vid valet 1979 6,4 procent av väljarna i det gamla stadsområdet i Jönköping och allra flest i Vättersnäs med 10,3 procent.

Centerpartiet (Bondeförbundet) spelade fram till i början av 1950-talet en blygsam roll i stadens politiska liv. År 1951 inkorporerades Järstorp som hade en mycket aktiv förening, varpå partiet gynnades i staden.

Kristdemokraterna och Alf Svensson

Kristdemokraterna startades 1964 när det endast var fem månader kvar till andra kammarvalet. Bakgrunden till partiets bildande var en slags ”moraldebatt” med en namninsamling till stöd för kristendomsämnet i gymnasieskolan, vilket var hotat genom en ny föreslagen kursplan. I valet 1979 kom dåvarande KDS upp till 1,9 procent av väljarna. Vid kommunreformen 1971 fick partiet platser i Jönköpings kommunfullmäktige och genom sin vågmästarroll mellan de olika blocken ett stort inflytande över kommunalpolitiken. Kristdemokraternas partiledare Alf Svensson var partiets ledare i 31 år och är därmed den som varit partiledare längst i svensk politik. På delad andra plats i rollen som partiledare är socialdemokraternas Tage Erlander och folkpartiets Bertil Ohlin med sina 23 år vardera.

Folkpartiet liberalerna

Första kvinnan i drätselkammaren

Folkpartiets lokalorganisation i Jönköping bildades 1934 genom en sammanslagning med Frisinnade liberalerna. Partiet hade en stark ställning i de frikyrkliga leden och med stöd från stadens största tidning. Medelåldern bland medlemmarna var hög (58 år) i slutet av 1950-talet. Rekryteringen bland befolkningen i de nya framväxande bostadsområdena var ytterst svag. Under en tid fördes också en het debatt inom partiet att personer som var över 67 år inte skulle kunna nomineras till förtroendeposter. Vid valet 1966 lyckades också de yngre föra fram partiet till märkbara framgångar. Partiet var också det första som lyckades få en kvinnlig ledamot, vilket blev Ingrid Andersson, som blev ledamot i drätselkammaren 1960.

Den politiska makten i Jönköping från 1994

Mellan åren 1994–2006 styrdes Jönköping av Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Mellan åren 2006–2014 bestod styret av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern, Folkpartiet och Miljöpartiet.

Mellan åren 2014–2018 var det samma ledning, men då utan Miljöpartiet. Folkpartiet hade under tiden bytt namn till Liberalerna.

Från 2018 har det varit Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet som styrt i Jönköpings kommun.

Mandatfördelning i Jönköpings kommun från 1970

Ser man till mandatfördelningen från 1970 är Socialdemokraterna det största partiet med 36 mandat 1970. Störst var partiet 1998 med 38 mandat. År 2018 erövrade man 23 mandat. Socialdemokraterna är det största partiet över tid i detta fall räknat från 1970–2018.

Moderaterna hade 1970 nio mandat och 2010 var man störst med 21 mandat. År 2018 fick Moderaterna 14 mandat.

Centerpartiet hade 1970 16 mandat och var som störst 1973 med 17 mandat. År 2018 fick man sju mandat.

Kristdemokraterna hade 1970 fyra mandat och som mest 1998 och 2006 med 17 mandat. År 2018 hade partiet 14 mandat.

Liberalerna (Folkpartiet) hade 15 mandat i valet 1970, vilket var partiets bästa valresultatet. År 2018 fick de fyra mandat.

Miljöpartiet hade 1988 tre mandat och var störst 2014 med sex mandat. År 2018 hade det sjunkit till fyra mandat.

Västerpartiet hade 1970 ett mandat och som mest 1998 med sju mandat. År 2018 var siffran fem mandat.

Sverigedemokraterna fick 2010 tre mandat och 2018 10 mandat.

Tilläggas kan att Ny Demokrati 1998 fick två mandat.[7]

Industristaden Jönköping

Ännu under 1950-talet hade Jönköping karaktären av en industristad. De tre största tillverkningsföretagen har varit Munksjö (sedan 1950-talet), Fläktfabriken (startade 1920) och SAAB–SCANIA (startade i början av 1950-talet).[8] Runt 1960 hade Munksjö 1 200 anställda, Fläktfabriken 1 500 anställda och SAAB-SCANIA 700 anställda. Idag är Husqvarna AB det största företaget sett till antalet anställda med 12 400, följt av Fagerhult med 4 467 och ITAB med 3 030 anställda.[9]

Högskolan i Jönköping – ”en uttunnad akademisk miljö”

Kampen mellan städerna igen

Högskolan i Jönköping har en lång historia som började redan 1897 när sjuksköterskeelever utexamineras genom Landstingets försorg. 50 år senare inrättas Folkskoleseminariet och 1963 startade ett Förskoleseminarium. Därefter fanns stora planer på att göra Högskolan i Jönköping till universitet. Historien är värd att återges.

I januari 1959 bildades en kommitté för att försöka etablera en två-årig teknisk utbildning samt en lärarutbildning till staden. I denna sak skickades skrivelser till olika myndigheter. Detta resulterade i att Jönköping i slutet av 1960-talet fick del av den av regeringen föreslagna nya lärarutbildningen.

I maj 1963 tillsatte regeringen en utredning om ett sjätte universitet i Sverige. I oktober samma år ansökte Jönköping om att få bli universitet. Stora demonstrationer med fackeltåg anordnades 1965 för att få ett universitet till Jönköping.

Planerna ändrades dock och i stället för ett sjätte universitet ville staten utöka de befintliga högskoleutbildningarna eller göra dessa till fem filialer. Det diskuterades att utbildningen i Jönköping skulle kopplas som filial till Lund. Till Jönköpings stora förvåning blev det i stället högskoleutbildningen i Växjö som kopplades till Lund. Tidningarna i staden anklagade politikerna i Jönköping för att inte tillräckligt ha förberett staden för ett universitet. Man menade att i Växjö hade det jobbats i många år i det tysta för en högre utbildning.[10] Dessutom konstaterades att en rad personer med stort inflytande på riksplanet hade sina rötter i Kronobergslän, vilket hade talat till Växjös fördel. Jönköpings-Posten (JP) skyllde på fromheten och att Jönköping var en tråkig stad för studenter.

Det andliga klimatet i denna bygd – med dess allvarliga inriktning på ett hyfsat och ordentligt levnadssätt och ett nyttigt och meningsfullt liv – ligger Södra Vätterbygden i fatet

Denna tanke hade sitt ursprung från en intervju i Dagens Nyheter där ecklesiastikminister Ragnar Edenman sagt att i Jönköping fanns risk för en ”uttunnad akademisk miljö”. Journalisten på JP menade att ministerns ovilja mot den här bygden och dess frikyrklighet måste vara ett av de dolda motiven. Trots detta är Högskolan i Jönköping idag en framgångsrik, seg och uthållig smålänning med ett fint CV och stora framtidsplaner.

Högskolan i Jönköpings CV

År 1968 blev folkskoleseminariet till lärarhögskolan och flyttade till Västra Torget. Två år efteråt flyttade Landstingets vårdyrkesskola in i det som idag är Hälsohögskolan.
Folkskoleseminariet blev Lärarhögskolan i Jönköping och flyttade till Västra torget. Landstingets centrala vårdyrkesskola flyttade in i nya lokaler vid Munksjön. Samtidigt startade Institutet för gerontologi och Ortos laboratoriet av Landstinget i Jönköpings län som senare blev en del av Hälsohögskolan.

År 1975 startade en Yrkesteknisk högskoleutbildning i Jönköping. Två år senare blev Högskolan i Jönköping en statlig högskola där lärarhögskolan och förskoleseminariet gick upp i högskolan. En ekonomisk utbildning på två år blev verklighet och 1978 blev den 3-årig. Informatörslinjen startade 1977 vilket senare blev MKV-programmet. År 1979 sker första internationella studentutbytet på lärarutbildningen. Liverpool blev dess plats. Ytterligare två år senare skapades ”fristående kurser”. År 1981 fick Munksjöskolan ortopedteknisk linje och 1987 ändrades namnet till Hälsohögskolan.

År 1988 startade första ingenjörsutbildningen vid Högskolan och fyra år senare blev Högskolan stiftelsehögskola med tre fackhögskolor; Högskolan för lärande och kommunikation (HLK), Ingenjörshögskolan (ING) och Internationella Handelshögskolan (IHH) samt Högskoleservice (HS). Samtidigt bildades en gemensam fakultet för de tre fackhögskolorna och de första magisterexamensrätterna vid Högskolan i Jönköping erhölls. I mitten av 1990-talet får Högskolan rätt att ge doktorsexamen i fyra handelshögskoleämnen och forskarutbildningen startade vid IHH. Första professorsinstallationen sker 1996 och ett år senare sker första doktorsdisputationen.

År 1999 fick Hälsohögskolan rätt att utfärda socionomexamen.

Nya lokaler på väster

År 2000 invigdes Högskolan för lärande och kommunikations nya lokaler med pompa och stått och året efter startar utbildning till gymnasielärare vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK).

År 2001 fick Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping uppdraget att bilda Encell. Centrumledare fram till 2010 var Mohamed Chaib.

År 2004 fick Högskolan rätt att ge doktorsexamen inom hela det humanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Året efter erhåller biblioteket den åtråvärda titeln ”Årets Bibliotek” i Sverige. År 2007 ombildades Ingenjörshögskolan till Tekniska Högskolan i Jönköping, JTH. Allt genom ett samarbete med Chalmers och KTH.

År 2010 gavs rätt till licentiat- och doktorsexamen inom det tekniska området Industriell produktframtagning. Maskinkonstruktion, material och tillverkningsprocesser samt produktionssystem. Samma år blev Helene Ahl centrumledare för Encell.

År 2011 övertog Cecilia Bjursell ansvaret som centrumledare för Encell.[11]

År 2013 startade Charlotta Mellander en digital mötesplats i form av en vetenskaplig blogg, Vertikals var fött.[12] Emil Danielsson och Daniel Ekman har funnits med sedan starten 2013.[13] Vertikals drivs med hjälp av Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse och Jönköping University. Samma år invigs Campus Arena som innehåller träningshall, lokaler och gymanläggning.

År 2015 antogs namnet Jönköping University, men inte helt utan protester.

År 2019 stod så K-huset klart, norr om HLK där högskoleservice i dag finns och där det också inryms tentamensalar.

Idrotts-, nöjes- och föreningsstaden Jönköping

Om Jönköping någonsin haft stämpeln på sig som en tråkig stad kan detta idag skrotas helt. Idag finns i stort sett allt i idrotts-, evenemangs-, nöjes-, mat- och pub väg. Därtill finns ett flertal nattklubbar samt en mycket aktiv studentkår. I Jönköpings föreningsregister finns det drygt 400 föreningar.[14] Av dessa är 249 idrottsföreningar, vilka representerar 61 olika idrotter. Det finns mängder av framstående idrottskvinnor och idrottsmän från Jönköpings län. I länet finns 119 restauranger, teatrar och konserthus. Det kan ändå vara intressant att historiskt se tillbaka på vilka olika föreningar som funnits och finns i staden.

Under 1950-60-talet var alla dåvarande frikyrkosamfund representerade i Jönköping. Kulturlivet och de kulturella föreningarna var och är många och har en lång tradition. Ett litet urval med uppgifter om när dessa grundades visar på det.

Juridiska föreningen bildades 1884, Tekniska föreningen 1885, Jönköpings arbetarinstitut 1895 och 1962 föreläsningsföreningen. Dvalin startades 1892 av en grupp naturvänner och Alliance Francaise bildades 1928 (här fanns högre ståndspersoner, år 1954 fanns 35 direktörer med i föreningen). BASS, British-American-Swedish Society startade våren 1933. År 1948 bildades International Friendship League och Riksföreningen Sverige – Tyskland startade 1941, vilka bedrev verksamhet fram till maj 1945. Sedan dröjde det till hösten 1957 innan demokratiska krafter bildade Svensk-tyska sällskapet.

Humanistiska förbundet firade sitt 75-årsjubileum 1974 i Jönköping. Internationella kvinnoförbundet för fred och Frihet bildades 1936. Fredrika Bremer förbundets lokalavdelning firade sitt 25-årsjubileum 1946. Stadens hembygdsförening Gudmunds gillet, grundades 1929 och Föreningen Norden bildade en avdelning i Jönköping 1927,

Botaniska sällskapet grundades 1955 och Svenska Naturskyddsföreningen 1954. Rosenlunds ornitologiska klubb startade 1963 och hade sex medlemmar vid starten. År 2015 startade Senioruniversitet som idag har 1 500 medlemmar.

Ordenssällskapet har gamla anor i staden som Frimurarlogen Mellersta pelaren från 1800. Odd Fellows bildades 1917, Tempelriddarorden 1923, Bifrostordern 1928, Wasa-ordern av Amerika 1946 och Korsriddarordern 1956. Listan ovan lista är bara några och givetvis finns i dagsläget betydligt fler föreningar och inte minst mot det mångkulturella samhälle som Sverige idag utgör.

Mångfalden är slående och mängder andra föreningars historia skulle här kunna vara med, men låt mig ta HV 71 som exempel och som även denna bloggserie inleddes med.

”HÅVE”!

Bland alla idrotter har ishockeylaget HV 71 haft en framträdande roll i staden. HV 71 är jämngammal med Jönköpings kommun. Historien om HV 71 började 1967 med att IK Stefa och Vättersnäs IF gick samman och bildade Vättersnäs IF. Under säsongerna 1965/66–1966/67 var Huskvarna IF topplaget som vann division II Södra A. Säsongen 1969–1970 hamnade man på nedflyttningsplats i division II och inget lag från Jönköping fanns kvar i näst högsta serien.

Elitserien

Förluster skapar många gånger konstruktiva samtal så också denna gång. Husqvarna IF valde att avveckla hockeysektionen och i stället satsa på fotboll. Därmed valde hockeysektionen och Vätterstads att gå samman och bilda den nya Ishockeyklubben Huskvarna/Vätterstads IF. Kort senare ändrades namnet till HV 71. Tredje säsongen 1973–1974 blev det serieseger i division II Västra B och därmed kvalspel till allsvenskan. Det lyckade inte utan blev en fem år lång kamp för att nå högsta serien.[15] Säsongen 1979/1980 nådde man elitserien och första elitseriematchen spelades mot Leksand, vilken slutade med förlust för HV 71, 2-4. Totalt blev det 20 poäng den säsongen, men det räckte inte och laget åkte ur högsta serien. Fyra år i rad kvalade sedan klubben. Genom kvalspel 1984/1985 lyckades man ta sig upp i högsta serien igen.

Första SM guldet

Säsongen 1994/1995 vann laget totalt överraskande sitt första SM guld och HV 71 blev därmed det första lag som slutat åtta i grundserien och ändå blivit svenska mästare. Därefter har det blivit fyra SM-guld under säsongerna 2003/2004, 2007/2008, 2009/2010 och 2016/2017. Men inga framgångar varar för evigt. Säsongen 2020/2021 blev det uttåg ur elitserien och Växjö Lakers HC vann SM-guld.

”När blev Växjö huvudort i Småland?”

Kanske är kampen mellan Växjö och Jönköping den nya kampen som i äldre tider stod mellan Jönköping och Eksjö. På en gammal pressbild från demonstrationerna om högskolan i december 1965 i Jönköping, syns ett plakat där det står ”När blev Växjö huvudort i Småland?”. Återstår att se om HV 71 kan återerövra platsen som huvudort på hockeyplanen.

Magnus Ladulås Birgersson om skridskor, hälsa och privilegiebrevet

Man kan undra vad Magnus Ladulås Birgersson hade sagt om den stad han grundade ifall han hade kunnat se den idag. Troligen hade han gillat hockey. Under medeltiden kunde människor ta sig fram över frusna vattendrag och kanske åkte även han själv skridskor. Vem vet? Medeltida skridskor tillverkades av ben från nötkreatur eller häst. I benet gjordes hål och genom dessa träddes ett band av läder eller av djursenor. Sedan bands allt fast utanpå skorna. Skridskoåkaren lyfte inte fötterna utan använde en stav med spetsig pik och sköt sig på så sätt framåt.

Magnus Ladulås Birgersson hade troligtvis även imponerats av de positiva förändringarna när det gäller hälsan bland befolkningen i sin gamla stad. Medellivslängden i Jönköping är idag 84,7 år för kvinnor och 81,2 år för män, vilket innebär den näst äldsta medelåldern i landet. Mot bakgrund av att Magnus själv dog vid 50 års ålder hade han nog tyckt att över 80 år hade varit en uppseendeväckande hög ålder.

Vad vi än kan fantisera om är jag övertygad om att han hade ansett att Jönköpingsborna har förvaltat sin stad väl. Sannolikt hade han önskat att vi hade fått behålla privilegiebrevet så att det på stadens födelsedag den 18 maj, skulle kunna beskådas av alla. För det har som denna historiska berättelse visat, hänt mycket i Jönköping sedan den där torsdagen 1284, liksom att mycket kommer att hända framöver. Vi har alla som kommuninnevånare ett ansvar inom alla områden.

---

[1] Städer som begrepp finns inte i Sverige sedan kommunreformen 1971. Sverige har således inga städer i kommunrättslig mening.

[2] Småland Allehanda (grundad 1882) var Högerns (Moderaterna) pressröst. Tidningen sammanslogs 1962 med Jönköpings-Posten.

[3] En hålväg är en forntida väg eller fägata. I terrängen i Vattenledningsparken syns det som en djup fåra eller mindre dalgång. En synlig sådan finns där stigen korsar Junebäckens ravin uppströms Åsensdammen

[4] Jönköpings arbetarparti grundades 1901. År 1951 hade man 2 346 medlemmar och år 1969 4 606.

[5] Högern bytte 1969 namn till Moderata samlingspartiet

[6] År 1917 uteslöts en grupp med så kallade vänstersocialister ur det socialdemokratiska partiet, vilket ledde till en kommunistisk partibildning några år senare. Denna utveckling förekom även i Vätterbygden.

[7] Kommunfullmäktige har 81 ledamöter och är det högsta beslutande organet i Jönköpings kommun. Kommunfullmäktige utser ledamöter till kommunstyrelse och nämnder. Här fattas de strategiska övergripande besluten och de politiska målen.

Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och har en central roll för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Här leds och samordnas arbetet med övergripande mål och riktlinjer, och styrning av kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen ska bereda alla ärenden till kommunfullmäktige. De fem kommunalråden ingår i kommunstyrelsen. Ordförande är Ann-Marie Nilsson (C).

Nämnder. Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas, deras uppgifter och hur arbetet ska fördelas.

Förvaltningar. Jönköpings kommun har åtta förvaltningar och ca 11 000 anställda. De har till uppgift att genomföra de beslut som fattas politiskt och att svara för den dagliga verksamheten. Stadskontoret har en kommunövergripande och samordnande roll i kommunen, med stadsdirektören Johan Fritz som chef. Källa Jönköpings kommun.

[8] Den första etappen av där SAAB fabriken fanns uppfördes vid Odengatan på 1950-talet. Den gula tegelbyggnaden placerades dikt an till kvarterets äldre trähusbebyggelse. På den tidigare Postterminalens tomt, mittöver Odengatan. SAAB och Scania-Vabis gick samman 1969 till Saab-Scania. SAAB= Svenska Aeroplan AB. Scania betyder Skåne på latin.

[9] Jönköpings kommun har cirka 11 000 anställda.

[10] Växjö fick högskola 1977 och blev universitet 1999.

[11] Om Cecilia Bjursell. https://ju.se/personinfo.html?sign=bjce

Några milstolpar för Encell. År 2011, Encell firar 10 år. För att uppmärksamma centrats tioårsjubileum presenterar Encells nytillträdda centrumledare Cecilia Bjursell verksamheten för de anställda vid Högskolan för lärande och kommunikation. År 2013 bjuder in till konferensen "International Perspectives on Lifelong Learning" för bildandet av ett "Senior Council". Gruppen består av framstående forskare inom forskningsfältet livslångt lärande och syftar till att stötta och inspirera forskningen inom Encell. År 2014, Encell startar en ny rapportserie om livslångt lärande. Ett viktigt syfte med rapporterna är att kunna presentera aktuella studier på svenska. År 2015, Encell anordnar ELOA-konferensen "Lifelong learning for older adults: Hopes, fears and expectations". År 2017, Encell och Mimer – Nationellt program för folkbildningsforskning anordnar tillsammans den sjunde nordiska konferensen om vuxnas lärande "Adult education in the age of global mobility".

År 2021. Encell firar 20-årsjubileum och startar forskarskola. Idag består Encell av ett tjugotal forskare inom företagsekonomi, historia, pedagogik, internationell pedagogik, pedagogisk psykologi och socialpsykologi. Sara Bref är journalist, Webbredaktör och koordinator inom Encell. Om Sara Bref. https://ju.se/personinfo.html?sign=bjce

[12] Om Charlotta Mellander. https://ju.se/personinfo.html?sign=mech

[13] Om Daniel Ekström & Emil Danielsson. https://ju.se/forskning/reach-out.html

[14]https://www.jonkoping.se/upplevagora/foreninginformationbidragochregler/foreningsregister.4.74fef9ab15548f0b80013b4.html

[15] Totalt hann det bli 34 playoff- och kvalmatcher innan högsta serien nåddes.