Litteratur stärker elevers kritiska tänkande

Hur kan litteraturundervisning bidra med mer än att bara förbereda elever för prov? I en ny avhandling från Jönköping University (JU) undersöks hur läsning kan möjliggöra så kallat transformativt lärande - där elever omprövar sina föreställningar och utvecklar sin förståelse av både sig själva, den lästa texten och omvärlden.

Studien bygger på klassrumsarbete, fokusgrupper med lärare och skolbibliotekarier samt elevers läsning av skönlitteratur från olika delar av världen. Resultaten visar att undervisning som uppmuntrar reflektion, exempelvis genom läsloggar och gemensamma samtal, kan stärka elevernas förmåga till kritiskt tänkande och bidra till mer nyanserade perspektiv. Det behöver inte vara svårt att få elever att reflektera över sitt lärande. Tvärtom kan enkla arbetssätt bidra till en djupare förståelse och ett mer utvecklat tänkande.

Avhandlingen visar också att valet av litteratur spelar en avgörande roll. När elever möter berättelser som både känns igen och samtidigt utmanar deras föreställningar skapas bättre förutsättningar för fördjupad förståelse och omdömesförmåga.

- I någon mån avgör det lästa verket genom sin form och sitt innehåll vilket lärande som kan bli aktuellt i en litteraturundervisningssituation. Exempelvis kan skiftande fokus mellan olika karaktärer ge flera olika perspektiv på samma händelseförlopp, vilket bland annat är fallet i romanerna Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist och Utvandringens tid av Tayeb Salih, säger Björn Bradling, doktorand vid Högskolan för lärande och kommunikation, JU.

Kan upplevas som mindre relevant

Samtidigt pekar forskningen på en utmaning: elever kan uppleva denna typ av undervisning som mindre relevant i ett skolsystem som ofta betonar betyg och mätbara resultat. Men genom att även ta tillvara motstånd och ointresse som en del av läsprocessen kan lärare skapa mer meningsfulla lärandesituationer.

- Forskningen som jag håller på med är viktig eftersom den sätter fokus på en annan kunskapsform än den som mest brukar stå i centrum. Det handlar inte bara om att lära sig färdiga sanningar, att två plus blir fyra - utan det handlar också om att veta hur man ska applicera den kunskapen man har lärt sig, säger Björn Bradling.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att litteratur – när den får ta större plats – kan spela en viktig roll för att utveckla elevernas kritiska tänkande och bidra till en mer reflekterande skolgång.

- Min förhoppning är att stärka litteraturundervisningens position som ett nödvändigt omdömesutvecklande inslag i gymnasieskolan, avslutar Björn.