”Det spelar ingen roll hur perfekt AI-lösningen är om den inte löser ett problem!”

AI är lösningen! Men på vad? Om företag och organisationer ska lyckas med AI-transformationen så måste de börja med det grundläggande: att förstå problemen. Alice Mohlin är AFAIR-doktoranden som inte väjer för det tunga förarbetet: ”Det spelar ju ingen roll hur perfekt AI-lösningen är, om den inte löser ett problem!”

Problemförståelse är det centrala i Alice Mohlins forskning. De senaste fyra åren har hon ingått i AFAIRs forskargrupp där hon har varit aktiv i forskningsprojekten PrepAIr och PropAIr. Projekten har fokuserat på organisatorisk beredskap för AI-transformation i tillverkande industrier, samt proaktiv organisering för AI-transformation. Kort och gott: hur kommer AI att påverka företagen och hur kan organisationerna förbereda sig på ett bra sätt? I sin forskning borrar Alice ner sig i problemförståelsefasen när företagen tar sig an nya AI-projekt, samt undersöker hur problem kan förstås för att sedan lösas med hjälp av innovativ teknologi. Hon tar sin utgångspunkt i det sociotekniska perspektivet, i mötet mellan människa och maskin.

Hur kom det sig att du valde att forska på AI?

”Jag har alltid tyckt att relationen mellan människa, organisation och avancerad teknik har varit spännande. Jag har bland annat studerat informationssystem, biblioteks- och informationsvetenskap, medieteknik samt organisation och ledarskap vid flera olika lärosäten: Malmö, Uppsala och Växjö. Redan när jag skrev min allra första uppsats i Malmö så visste jag att jag ville fortsätta att jobba inom akademin – jag tycker att det är fantastiskt roligt. Efter min master i informationssystem var jag helt säker på att jag ville forska på just relationen teknik/människa. Forskartjänsten i AFAIR och dåvarande PrepAIr-projektet, som var instegsprojektet där vi undersökte företagens AI-mognad, var helt enkelt perfekt för mig.”

Hur ser du själv på relationen mellan människan och tekniken?

”Personligen vill jag gärna undvika polarisering. Den digitala tekniken är så integrerad i vår värld och kan inte existera utan oss. Ska man förstå den ena sidan så måste man förstå den andra. Det är därför som jag tycker att forskningen har ett så intressant uppdrag. Det är precis i de här frågeställningarna som vi måste vara just nu.”

Vad driver dig som forskare?

”Jag tycker att själva forskningsprocessen är väldigt rolig. Som forskare har jag tillgång till en hel rad olika verktygslådor och etablerade metoder. Jag kan gå ut i världen och använda de här verktygen för att generera ny kunskap som någon kan ha nytta av – det tycker jag är coolt.”

Varför är det så viktigt med problemförståelse?

”Ska man lyckas med AI-transformation så måste man dissekera problemet från början och skaffa sig en tydlig målbild. Vad är det som är utmaningen och vad är det som vi vill uppnå? Många företag är så taggade på AI just nu att det är lätt hänt att man drar igång en massa tekniska initiativ utan att fundera på varför man gör det. PrepAIr och PropAIr har handlat om att sakta ner och ta det från början. Hur ska organisationer egentligen fungera i den här transformationen, hur kan de förberedas och bli delaktiga i utvecklingen och implementeringen av den nya teknologin? Annars blir det bara ännu mer teknik som man ska förstå och använda, och som kanske inte är utvecklad för att lösa rätt problem, och organisationen blir ännu mer stressad. Men då är det otroligt viktigt att man först har en inledande konceptuell fas, och att man skapar ett team där alla berörda är delaktiga i att identifiera problem och möjligheter för att sedan skapa den tekniska lösningen. Alla som är involverade i processen där problemet ska lösas måste vara med när problemet ska förstås: från medarbetarna som jobbar skiften till mallanschefer, ledning och de som till slut utvecklar AI-lösningen.”

Vad ska man som företagare tänka på INNAN man drar i gång ett AI-projekt?

”Se till att få med hela organisationen. Lös den grundläggande kommunikationen och berätta vad som kommer att göras och varför. Inkludera alla berörda i projektet. Ställ er frågan varför ni gör det här projektet. Vilka problem ska det lösa? Och hur ser problemen ut? Djupdyk i både de tekniska och sociala aspekterna av problemet. I längden kan man också fundera på hur man ser AI integrerat i processen på lång sikt, kanske är hela processen automatiserad om 10 år? Det är först genom att klargöra detta som man kan få en ordentlig förståelse för hur, och kanske om, AI ska/kan integreras.”

Vem vinner? Människan eller maskinen?

”Jag ser det inte som att det är någon som vinner, men däremot att gränserna mellan människan och tekniken suddas ut. Och där är jag både optimistisk och pessimistisk. Å ena sidan tror jag att vi, tillsammans med AI, kan utveckla ett samhälle och ett arbetsliv där människans hälsa och välbefinnande har utrymme att stå i fokus, och där maskinerna kan sköta ’det hårda arbetet’ åt oss. Å andra sidan tror jag att det krävs mycket av oss i form av förändringsvilja och nyfikenhet för att tekniken inte ska göra oss dummare på vägen. En talande och rolig film om just den dystopin är ”Idiocracy”, där två personer som frysts ner i dåtid, vaknar upp till en värld där maskiner sköter den de bärande samhällsfunktionerna och vardaglig verksamhet, och där människan har fördummats totalt. Hur ser symbiosen mellan människan och tekniken ut i framtiden? Det är en fråga värd att fundera över. Vi är ju redan ett litet steg på väg, se bara hur vi har blivit ett med våra smartphones på bara något årtionde.”