Treatment of missing maxillary lateral incisors – Aesthetics, economic aspects and patients´ experiences

Syfte och mål

Varje år föds det cirka 110 000-120 000 barn i Sverige. Mellan 1650-2400 av dessa kommer växa upp och sakna en eller två av sina laterala incisiver i överkäken.

Majoriteten av barnen/ungdomarna kommer söka behandling på grund av den glesställning som uppkommer till följd av att ha för lite tänder. Den behandling som finns idag innebär antingen luckslutning – som görs antingen genom guidad eruption eller med hjälp av tandställning – eller att de saknade tänderna ersätts med en protetisk ersättning.

Det vanligaste sättet att ersätta saknade laterala incisiver i överkäken är med implantatstödd protetik.

Projektet syftar till att öka kunskapen gällande två behandlingsmetoder, ortodontisk luckslutning och implantatersättning, hos patienter som saknar en eller två av sina laterala incisiver i överkäken med avseende på estetiskt resultat, kostnader och patienternas erfarenheter av de olika behandlingsmetoderna.

För att åstadkomma detta genomförs fyra studier. Två av studierna undersöker det estetiska resultatet varav den ena jämför patienter behandlade med tio års mellanrum. Detta för att se om behandlingsmetodernas utveckling har inneburit någon förändring i det estetiska slutresultatet.

Den tredje studien fokuserar endast på de samhällskostnader som uppkommer i samband med de två olika behandlingsmetoderna. Inte endast de kostnader som uppkommer i direkt anslutning till direkt behandling men även under lång tider, tolv år efter avslutad behandling.

Den fjärde studien undersöker vad patienterna har för erfarenheter gällande de behandlingar de har genongått. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer.

Utmaning

Huvudorsaken till att patienter söker behandling uppges vara önskemål om förbättrad estetik. Det estetiska resultatet av de två behandlingsmetoderna behöver belysas mer inom den typ av skattefinansierad tandvård vi arbetar med i Sverige.

Att behandla avsaknad av tänder genomförs inom den kostnadsfria barntandvården och tar ofta lång tid. Behandlingarna som erbjuds innebär att patienten, och till viss del även deras föräldrar, behöver investera tid. Denna tidsinvestering innebär även i vissa fall en faktisk ekonomisk investering i form av produktionsbortfall. Det innebär även en kostnad för samhället. Hur stor den kostnaden är och om kostnaden skiljer mellan behandlingarna är inte studerat tidigare.

Fram till millennieskiftet har kvalitativa forskningsmetoder haft en mycket marginell användning inom forskning rörande tandvård. Sedan dess har dock intresset, och därmed användandet, av kvalitativa forskningsmetoder inom tandvården ökat. Majoriteten av publicerade studier inom ortodontin som undersöker erfarenheter av behandling är kvantitativa och baseras på frågeformulär. Alltså finns det en kunskapslucka i dagsläget gällande vad personer med avsaknad av tänder har för erfarenheter av behandling.

Lösning

Att öka kunskapen om samhällskostnader för de två olika behandlingsmetoderna inkluderade i detta projekt kan vara vägledande i de fall där båda behandlingsmetoder är ett alternativ. Detta under förutsättning av behandlingsresultaten och patienters erfarenhet av behandlingarna är likvärdiga.

Enda möjligheten att åstadkomma detta är att öka kunskapen inom området genom vetenskapliga studier.

Effekt

Ökad kunskap om behandlingsresultat, samhällskostnader och patienters upplevelse av behandling kan leda till bättre användning av resurser och sätt att arbeta för förbättrade erfarenheter av behandling och dess resultat.